Reumatoid artrit är en vanlig långtidssjukdom som orsakar symtom i lederna. Om behandlingen av reumatoid artrit påbörjas tidigt kan den eliminera eller avsevärt minska symtomen.
Reumatoid artrit är en vanlig inflammatorisk ledsjukdom vars vanligaste symtom är ledsvullnad, ömhet vid rörelse och morgonstelhet. I början av sjukdomen kan symtomen vara varierande.
Reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i ledens synovialmembran och andra strukturer när kroppens immunsystem felaktigt attackerar sina egna vävnader. Den exakta orsaken till att sjukdomen uppstår är inte helt känd. Sjukdomen i sig är inte ärftlig, men benägenheten för sjukdomen kan vara ärftlig.
Även omdet är en långvarig sjukdom, syftar effektiv behandling till att lindra symtomen för att uppnå ett symtomfritt tillstånd.
I början kan symtomen vara milda och ospecifika, såsom ledvärk, ömhet i lederna, svullnad och morgonstelhet. Typiskt börjar sjukdomen i små leder som fingrar och tår, men kan också påverka större leder som knän eller höfter och sprida sig över tid. Symtomen uppträder vanligtvis symmetriskt i båda händer och fötter.
Förutom ledsymtom kan reumatoid artrit också vara förknippad med allmänna symtom som trötthet, aptitlöshet, viktminskning och feber.
Ovanstående symtom kan vara även relaterade till många andra sjukdomar.
Om du har symtom eller misstänker sjukdom, rekommenderas det att boka tid hos en läkare.
Diagnostisering baseras på en läkares symtombedömning. Även om många laboratorievärden kan vara normala i sjukdomens tidiga skede, är inflammationsvärdena t. ex. CRP ofta förhöjda. Laboratorieundersökningar kan visa anemi, och förändringar som tyder på inflammation kan upptäckas i ledvätskan. Seropositiv reumatoid artrit talas det om när reumatiska antikroppar eller reumafaktorer hittas i blodet.
Bilddiagnostik, såsom röntgen, ultraljud och magnettomografi, kan användas för att stödja diagnosen av reumatoid artrit eller för att bestämma sjukdomens svårighetsgrad.
Behandlingen av reumatoid artrit syftar till att lugna inflammationen i lederna och lindra symtomen. Behandlingen består av läkemedelsbehandling, rehabilitering och egenvård. Det är rekommenderat att personer med reumatoid artrit också bekantar sig med sin sjukdom och dess behandlingsmöjligheter.
När diagnosen har bekräftats påbörjas läkemedelsbehandlingen. Kombinationsterapi för reumatoid artrit inkluderar bland annat metotrexat, sulfasalazin och hydroxyklorokin samt lågdos kortison i början. Uppskattningsvis 80 % av personer med tidig reumatoid artrit och en stor del av dem som har haft sjukdomen längre kan uppnå ett nästan symtomfritt eller symtomfritt tillstånd med hjälp av medicinering.
Biologiska läkemedel kan också användas vid behandling.
Regelbunden användning av antiinflammatoriska läkemedel kan orsaka biverkningar, så de rekommenderas endast vid behov för personer med sjukdomen.
Sjukdomsförloppet är mycket individuellt och antalet skov varierar från person till person. Hos vissa personer kan reumatoid artrit vara i ett lugnt skede i flera år eller till och med avta, vilket gör att medicineringen kan avbrytas helt under en period.
Rehabilitering för personer med reumatoid artrit planeras individuellt med målet att förbättra funktions- och arbetsförmågan. Vid genomförandet av rehabiliteringen beaktas deltagarens funktionsförmåga.
För att uppnå bästa möjliga resultat är det nödvändigt med vård från ett mångprofessionellt team. Specialister kring rehabiliteringen inkluderar fysioterapeut, ergoterapeut, fotterapeut, rehabiliteringshandledare och socialarbetare.
Personer med reumatoid artrit har en högre förekomst av infektioner, hjärt- och kärlsjukdomar samt osteoporos än den allmänna befolkningen. Därför är det särskilt viktigt att uppmärksamma förebyggande och behandling av riskfaktorer för dessa sjukdomar genom att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor. Dessutom bör vaccinationer hållas uppdaterade.
Generellt sett är de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet lämpliga även för personer med sjukdomen. Regelbunden träning som främjar muskelstyrka är en del av egenvården. Målet är att förbättra muskelstyrka och rörligheten i lederna. Dessutom är det viktigt att åtnjuta en varierad kost och att upprätthålla en hälsosam vikt.
Det finns ingen specifik diet för personer med reumatoid artrit, men kvaliteten på kosten kan påverka symtomen. Rekommendationen är en hälsosam, varierad kost som innehåller mycket grönsaker. D-vitamin– och kalciumtillskott rekommenderas om dessa inte fås tillräckligt från kosten.
Det är bra att notera att endast en liten del av ledinflammationerna är reumatoid artrit.
Artros kan initialt ha liknande symtom som reumatoid artrit, där morgonstelhet i lederna är ett vanligt symtom i båda. Värme och svullnad i lederna, som är vanligt vid reumatoid artrit, är dock sällsynt vid artros. Symtomen på reumatoid artrit kan utvecklas snabbt, medan symtomen på artros ofta uppträder långsamt över flera år.
Dessa kan skiljas åt genom laboratorietester samt röntgen- och magnetundersökningar.
Reumatoid artrit är en långtidssjukdom, så det går inte att bli helt frisk från den. Prognosen för sjukdomen har dock förbättrats avsevärt under de senaste decennierna tack vare mångprofessionell vård, där man förutom medicinering också har beaktat rehabilitering och eventuella övriga sjukdomar.
Den enda kända riskfaktorn är rökning.
Levern är kroppens största inre organ och har flera viktiga funktioner i kroppen. Sjukdomsprocesser i levern hinner ofta pågå länge innan de ger märkbara symptom. Genom att mäta levervärden som ALAT kan man ofta upptäcka och förebygga dessa sjukdomar i ett tidigt stadium.
Fettlever förknippas ofta med alkoholism men övervikt gör också levern fet.
Den här artikeln handlar om ketogen diet och ketos. Du kommer att lära dig de grundläggande principerna för den ketogena dieten och även få praktiska tips om hur du följer dieten. Vi berättar också hur du undviker den ketogena dietens fallgropar.
Artikel uppdaterad:
15 april 2025