Natrium är ett livsviktigt salt som möjliggör att kroppens olika organ och vävnader fungerar väl. Ett förhöjt intag av natrium kan dock bidra till skadliga tillstånd, såsom högt blodtryck och skador på njurarna.
Natrium är ett grundämne som utgör ett av kroppens viktigaste salter. Det reglerar kroppens vätskebalans, samt stabiliserar kroppens syra-basbalans. Sammantaget är natrium avgörande för att kroppens nervsystem och muskler ska fungera normalt.
Den främsta källan till natrium är via mat, då oftast i form av natriumklorid, också kallat koksalt. Utsöndringen av natrium sker via njurarna.
Många livsmedel innehåller naturligt små mängder natrium. Dessvärre är överintag av natrium ett utbrett problem och finskar tenderar att överkonsumera salt via sin kost. För mycket natrium orsakar långsiktig skada på kroppens hälsa.
Natriums viktigaste funktion är att reglera kroppens vätskebalans. Det finns i varje cell, men främst återfinns natrium i kroppens extracellulära vätskor, såsom blodet. Därför är koncentrationen av natrium i blodet mycket högre än exempelvis kalium, ett annat livsviktigt salt i kroppen.
Vi äter natrium tillsatt genom olika livsmedel och drycker, och utifrån hur mycket vi intar försöker kroppen alltid att reglera saltnivåerna i kroppen via njurarna och vissa hormoner.
Om ditt natriumintag är högt minskar produktionen av ett hormon som kallas aldosteron och utsöndringen av salt i urinen ökar. Om natriumintaget i stället är för lågt ökar aldosteronproduktionen på samma sätt och natriumutsöndringen i urinen minskar. Genom denna balansgång försöker kroppen hålla en hög natriumkoncentration i blodet som är lämplig för normal funktion.
Ett långsiktigt avvikande intag av salt kan dock ha negativ inverkan på kroppen och dess funktioner, exempelvis genom att öka blodtrycket. Således kan kroppen inte alltid helt reglera natriumnivåerna i blodet.
Mängden vatten i kroppen påverkar koncentrationen av natrium i blodet. Om det samlas för mycket vatten i kroppen späds kroppsvätskor, vilket återspeglas i en minskning av natriumvärdet. Det finns flera läkemedel som påverkar vätskebalansen, till exempel karbamazepin och tiaziddiuretika. Dessa medför en ansamling av vätska i kroppen.
Natriumet i saltet vi får i oss via maten är en förutsättning för kroppens normala funktion. Vi behöver salt dagligen, men inte i de stora mängder som finska folket nu konsumerar. Många livsmedel innehåller naturligt natrium, och den mängden skulle räcka för att tillgodose en vuxens väsentliga natriumbehov. Till exempel är komjölk, kött och ägg utmärkta natriumkällor.
De vanligaste saltkällorna i den finska kosten är bröd och andra spannmålsprodukter, köttprodukter, ostar, kryddblandningar, såser och mellanmål. Dessa preparat innehåller ofta dolt salt, som bearbetas industriellt. Sådant salt saknar mineraler och spårämnen som erhålls från natursalt.
Natursalter är den mest gynnsamma saltkällan för kroppen, eftersom de innehåller mineraler och spårämnen som är viktiga för kroppen, såsom kalium, kalcium, magnesium och järn.
Generellt konsumerar finska folket för höga mängder salt. Rekommendationen är att inte få i sig mer än 5 gram salt per dag.
Saltintaget för barn mellan två till tio år bör begränsas ytterligare och inte överstiga 3 – 4 gram salt per dag.
Ett överdrivet saltintag ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, kan orsaka högt blodtryck samt skador på njurarna. Njurarna reglerar kroppens vätskebalans och mängden salt i kroppen. Ett överskott av salt anstränger gradvis njurarna och så småningom kan deras funktion försämras.
Att minska natriumintaget i kosten är en viktig nyckel till att sänka högt blodtryck. Detta minskar också risken för allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar. Ett för högt intag av salt kan också leda till viktökning och svullnad. Salt binder vätska i kroppen, vilket kan orsaka svullnad i anklar, fingrar och under ögonen.
Under fysiskt ansträngande prestation ökar svettproduktionen, varpå man tappar vatten och salter. Svettningens sammansättning påverkas av kost, kroppssammansättning, gener och hur man är anpassad till klimatet som råder under träning. Därför kan individuella skillnader vara stora avseende hur fysisk prestation och svett påverkar vätske- och saltbalansen.
Uthållighetsidrottare exempelvis svettas i stora mängder under sin prestation, vilket kan förskjuta kroppens vätske- och saltbalans. Kroppens metabolism och matsmältning är de första som påverkas av detta.
I vissa fall kan kroppen reagera på en sådan obalans i vätske- och saltnivåer med muskelkramper, yrsel och illamående. För att förhindra uttorkning måste man vara noga med att upprätthålla en tillräcklig saltbalans före, under och efter träning.
Prover på blodets natriumkoncentration används kliniskt för att studera vätske- och elektrolytobalanser i kroppen. Mängden natrium i kroppen är noga reglerat och har en avgörande påverkan på flera av kroppens funktioner. Det är därför ett viktigt värde att inkludera när man ska bedöma någons allmänna hälsotillstånd.
Hos vuxna är referensintervallet för natriumhalten i blodet ungefär mellan 137 och 145 millimol per liter (mmol / l).
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Låga natriumvärden, eller hyponatremi, orsakas inte av för låga saltintag via kosten. Hyponatremi orsakas istället antingen av att för mycket natrium förloras eller av att för mycket vatten ansamlas i kroppen.
När det gäller förlust av natrium orsakas det vanligtvis av svettning efter ansträngande fysisk träning. Svett leder till en förlust av vätska och salter, vilket skapar en obalans i kroppens vätske- och saltbalans.
Men hyponatremi kan som sagt också orsakas av att för mycket vatten ackumuleras i kroppen. Hypofysen, ett hormonutsöndrande organ i hjärnan producerar antidiuretiskt hormon (ADH), vilket minskar utsöndringen av vatten via njurarna.
Produktionen av ADH kan störas av många faktorer, såsom av svår smärta, illamående eller vissa sjukdomar. Det kan leda till att njurarna utsöndrar mindre mängder vatten än vanligt, varpå nivåerna av natrium i blodet sjunker. Dessutom kan vissa mediciner öka utsöndringen av ADH. Dessa inkluderar några antiepileptika och antidepressiva medel. Långvarig diarré eller kräkningar kan också orsaka överdriven natriumförlust.
Riklig konsumtion av dricksvatten är en mindre vanlig orsak till att utveckla hyponatremi, men om man gör det på väldigt kort tid kan det orsaka farlig hyponatremi. Långsamt men rikligt vätskeintag kan också leda till hyponatremi om man samtidigt använder läkemedel som ökar utsöndringen av ADH.
Låga nivåer av natrium i blodet kan orsaka trötthet, huvudvärk, illamående och muskelkramper. Mycket låga (mindre än 120 mmol / l) natriumnivåer i blodet kan orsaka muskelsvaghet, kramper och förvirring.
Den bakomliggande orsaken till låg natriumhalt bör alltid utredas. Om hyponatremi orsakas av ansamling av vatten i kroppen är en bra första åtgärd att begränsa vätskeintag för att minska mängden vatten i kroppen. Därefter försöker man att behandla den underliggande sjukdomen eller tillståndet som orsakar vätskeansamlingen.
Hög natriumhalt eller hypernatremi är ett mer sällsynt tillstånd än hyponatremi. Hypernatremi uppstår när en person inte får i sig tillräckligt med vatten eller förlorar för mycket vatten genom njurarna i urinen.
Hos en frisk person, varnar törstcentret i hjärnan att man har brist på vatten vilket skapar en känsla av törst. Törsten driver en att konsumera vatten och därmed återställa vätskebalansen i kroppen. Därför är ett vanligt symptom på hypernatremi en känsla av törst, som också känns som muntorrhet.
Allvarlig hypernatremi (högre än 155 mmol / l) kan orsaka muskelryckningar, förvirring, kramper och så småningom medvetslöshet.
Hos äldre fungerar törstcentret inte alltid som det bör. Törstcentret kan också störas till följd av hjärnsjukdomar, till exempel i samband med en hjärntumör eller efter en skallskada.
Den underliggande orsaken till hög natriumhalt bör alltid utredas. En mild form av hypernatremi kan behandlas med ökat vätskeintag, men i allvarliga fall krävs ofta intravenös vätsketerapi.
Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
Järnets viktigaste funktion är att transportera syre runtom kroppen till organ som hjärnan, hjärtat och musklerna. Utan järn kan vi inte få ut syre i vävnaderna så det är ingen underdrift att kalla järnet för livsviktigt.
Tillräckliga nivåer av kalcium i blodet är essentiellt för god skelettstyrka, välfungerande muskler och nervsystemet. Tillräckligt kalciumintag bör säkerställas i tidig ålder och under hela livet, eftersom det är ett effektivt sätt att undvika osteoporos (benskörhet).
Kalium är ett salt som fyller livsviktiga funktioner för den mänskliga kroppen.
I denna artikel förklarar vi vad kalium är, hur det påverkar kroppen, varför det undersöks samt hur referensintervallen ligger. Dessutom förklarar vi vad för höga eller för låga kaliumnivåer i blodet kan betyda.
Magnesium behövs för att musklerna ska fungera bra och för att skelettet ska hålla sig starkt. Särskilt personer med en hög nivå av fysisk aktivitet behöver vara uppmärksamma på att få i sig tillräckligt med magnesium.
Zink är ett livsviktigt spårämne som hjälper alltifrån hud och hår till fertilitet, immunförsvar och sårläkning.
Artikel uppdaterad:
6 maj 2024