Matförgiftning avser alla tarminfektioner som orsakas av mat eller dricksvatten.
Matförgiftning avser alla tarminfektioner som orsakas av mat eller dricksvatten. Vanliga smittkällor inkluderar förorenat dricksvatten, otillräckligt tillagad mat samt sallad eller mejeriprodukter som har förvarats i värme under flera timmar. Även bär som sköljts i förorenat vatten eller djurfoder som innehåller orenheter kan orsaka matförgiftning.
Orsaker till matförgiftning kan vara virus, bakterier eller parasiter som har kommit in i maten eller drycken.
I Finland är tarminfektioner orsakade av mat eller dryck mindre vanliga än i andra delar av världen tack vare strikta livsmedelssäkerhetsstandarder.
Bakteriella matförgiftningar smittar sällan från person till person om inte handhygienen är mycket dålig. Däremot kan virus, som norovirus, lätt spridas från person till person, till exempel via händerna.
Det primära symtomet på matförgiftning är diarré, som innebär minst fyra vattniga avföringar per dygn eller tre inom åtta timmar.
Andra symtom kan inkludera:
Dessa symtom kan också förekomma vid andra sjukdomar eller tillstånd. Om du har symtom eller misstänker sjukdom, kontakta läkare.
Symtomen på matförgiftning börjar vanligtvis inom 24 timmar efter exponering. Matförgiftningar orsakade av salmonella eller campylobacter kan börja senare, medan symtom från bakterietoxiner kan börja inom några timmar.
Varaktigheten av matförgiftning varierar beroende på patogen och individens hälsotillstånd, men typiskt:
I de flesta fall börjar symtomen förbättras inom några dagar, förutsatt att den drabbade får tillräckligt med vätska och vila.
Det kan vara svårt att skilja matförgiftning från magsjuka eftersom symtomen är mycket lika. Några skillnader kan dock hjälpa:
Matförgiftningens symtom börjar ofta snabbt efter en specifik måltid och är ofta intensiva och plötsliga.
Magsjukans symtom kan utvecklas långsammare, vara mildareoch pågå längre. Om ingen annan som åt samma mat får symtom, är det mer sannolikt att det handlar om magsjuka.
Behandlingen av matförgiftning baseras på riklig vätskeersättning, vilket innebär att dricka flera liter vätska per dag. Det är också viktigt att uppmärksamma saltintaget.
Egenvård vid matförgiftning:
För att förebygga matförgiftning är god handhygien och korrekt hantering av mat avgörande. Tvätta händerna noggrant före matlagning och måltider och rengör köksytor regelbundet.
Håll rått kött åtskilt från andra livsmedel och använd separata skärbrädor för kött. Tillaga maten vid tillräckligt hög temperatur och förvara den i kylskåp eller frys. Använd rent dricksvatten och tvätta frukt och grönsaker noggrant.
När du reser, undvik risklivsmedel och drick flaskvatten. Välj färska livsmedel och förvara dem korrekt. Under resor kan du också använda probiotiska preparat, eftersom de hjälper till att upprätthålla tarmens balans och förhindra tillväxt av skadliga bakterier.
Genom dessa åtgärder kan du avsevärt minska risken för matförgiftning.
Med ett salmonellatest kan du ta reda på om det finns mikroorganismer i din kropp som inte hör till tarmfloran. Observera: Om det rör sig om en ny inhemsk infektion, utförs en mer exakt typning av stammen och fyndet rapporteras enligt det mer exakta typningsresultatet. Salmonellor hör inte till den typiska mikrofloran i människans tarm.
Allergier uppstår när kroppens immunsystem reagerar mot ett främmande ämne, exempelvis mat, som kroppen felaktigt identifierar som ett hot.
Diarré kan till exempel orsakas av laktosintolerans, spannmål eller gluten, celiaki, irritabel tarm, stress eller överdriven magnesiumanvändning.
Irritabel tarm, även känd som Irritable Bowel Syndrome (IBS), kallades tidigare för irriterad tjocktarm.
Artikel uppdaterad:
16 april 2025