LDL-kolesterol kallas även för “det dåliga kolesterolet”. Det kommer från mättat fett i kosten och samlas i blodkärlen. På sikt kan det orsaka hjärt- och kärlsjukdomar.
LDL, även kallat det “onda” kolesterolet är ett så kallat lipoprotein vars uppgift är att transportera blodfetter såsom kolesterol i kroppen. LDL transporterar det mesta av kolesterolet i blodet till vävnaderna, men också till väggarna i artärerna. Överskott av kolesterol blir kvar i blodomloppet och kan byggas upp i artärernas väggar, vilket leder till förträngningar.
Ju större mängd LDL i blodet, desto mer plack kan byggas upp i blodkärlens väggar. Därför återspeglar halten av just LDL-kolesterol i allmänhet bättre riskerna för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar än att titta på kolesterol i allmänhet.
LDL har visat sig vara skadligt, särskilt hos personer med artärsjukdom, fönstertittarsjuka (benartärsjukdom) samt diabetes typ 2.
LDL-kolesterol kan mätas med ett blodprov som skickas på laboratorieanalys.
Med tiden kan förhöjt LDL bygga upp kolesterol i artärernas väggar. Monocyt-leukocyter (en typ av vita blodkroppar) samlas vid dessa artärväggar och aktiveras till “makrofager”, eller så kallade ätande celler, vars funktion är att ta bort kolesterol från artärväggen.
Bra kolesterol (HDL) brukar ledas bort från makrofagerna och föras tillbaka till blodomloppet och därmed ut ur kroppen.
Överskott av LDL börjar byggas upp i artärväggarna när cirkulationen av kolesterol i artärväggen avstannar. Fritt kolesterol uppträder då gradvis i blodkärlens väggar, vilket sedan frigörs från döende makrofager. Kolesterolet stelnar då och bildar ett ateromplack (en utbuktning i själva artärväggen). Ateromplacket börjar gradvis täppa till blodkärlet.
Överskottet av kolesterol kan byggas upp i vilken artär som helst. Särskilt under träning kan nedsatt blodcirkulation märkas av extra mycket. Då blir det sämre cirkulation i det området, vilket leder till syrebrist. Denna syrebrist visar sig då som smärta, antingen vid vila eller ansträngning.
Ytan på ateromplacket kan också plötsligt brista, vilket i sin tur kan leda till en blodpropp. Blodproppar som blockerar artärer kan leda till kallbrand eller en infarkt.
Målvärdet för LDL hos vuxna är under 3,0 mmol/l.
När vi pratar om förhöjt kolesterol och ökad risk för artärsjukdom menar vi främst LDL. Den totala risken för artärsjukdom kan bedömas enligt speciella formler.
LDL mäts vanligtvis som en del av det totala kolesterolet.
LDL återspeglar i allmänhet risken för åderförkalkning bättre än det totala kolesterolet, eftersom ju högre mängden dåligt kolesterol i blodet, desto mer kolesterol kan ackumuleras i vävnaderna.
Regelbunden provtagning kan hjälpa till att förhindra uppkomsten av artärsjukdom om förändringar i kolesterolnivåer behandlas i tid.
Dessa tester är särskilt fördelaktiga om:
Om en person diagnostiseras med förhöjt kolesterol eller sjukdomen FH (familjär hyperkolesterolemi), påbörjas medicinering. Kolesterolhalten mäts vanligtvis ungefär en månad innan en behandling påbörjas. Tester görs sedan ungefär en gång om året när behandling för hyperkolesterolemi har fastställts. Beslut om medicinering fattas av läkare.
Många faktorer kan påverka LDL och orsakas vanligtvis av ohälsosamma livsstilar, inklusive:
Dessutom kan vissa läkemedel öka LDL-kolesterolvärdet, inklusive:
Förhöjt kolesterol kan påverkas av många olika faktorer som ålder, kön, genetik (ärftlighet) och livsstil. Den vanligaste orsaken till högt LDL är dock en kost som är alltför rik på mättade fetter.
Det rekommenderade fettintaget för en vuxen är 25 till 40 procent av den totala energin, i genomsnitt cirka 60 gram per dag. Det finns därför inget behov av att helt kartlägga fetter, men typen av fett påverkar mängden kolesterol i kroppen. Av det rekommenderade dagliga intaget av fett bör mättat fett inte överstiga en tredjedel.
En stor del mättade fetter i kosten ökar LDL och motsvarande så minskar omättade eller mjuka fetter LDL-värdet. Mättade fetter inkluderar rött kött, bearbetade livsmedel, kex och snacks.
Se till att få i dig större mängder av fullkorn, frukt, grönsaker, frön och nötter i din kost för att bidra till ett lägre LDL-kolesterolvärde.
Se också till att träna regelbundet, minst 30 minuter om dagen, flera gånger i veckan. Motion sänker mängden LDL i blodet och höjer dessutom HDL. Träning är också effektivt då det kan minska fetma, vilket i sin tur höjer kolesterolet.
Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Regelbundna kontroller av kolesterol, samt att hålla kolesterolet på bra nivåer, är viktiga steg för att hålla sig frisk och för att kroppen ska må bra.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
Kolesterolvärdet anger den totala mängden kolesterol i kroppen. Kolesterolet utför viktiga funktioner i kroppen men ett för högt värde kan innebära en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
HDL-kolesterol kallas även för det “goda” kolesterolet, då höga HDL-värden bland annat kan minska risken för hjärt-och kärlsjukdomar.
Triglycerider är fetter som cirkulerar i blodet och är en viktig energikälla i kroppen. Kroppen lagrar överskott av triglycerid i fettvävnad och cellerna använder det som bränsle. Höga nivåer av triglycerider är inte hälsosamt, då det kan leda till hjärt-och kärlsjukdomar
Vid metabolt syndrom har människan flera metaboliska störningar samtidigt.
Artikel uppdaterad:
6 maj 2024