Kortisol har flera viktiga funktioner, det reglerar exempelvis blodflödet och ämnesomsättningen i kroppen.
Kortisol är ett stresshormon som bildas i binjurarna och har flera viktiga funktioner. Det reglerar exempelvis blodflödet, sömnen och ämnesomsättningen. Vid inflammation, fysisk stress eller rädsla ökar mängden kortisol för att skydda kroppen och minska den negativa påverkan av stressen. Syftet är att skydda personen och när det fungerar som det ska är personen fokuserad och alert. Om kortisolnivåerna är höga under längre tid leder det till problem med immunförsvaret.
Höga kortisolnivåer kan ses vid exempelvis stress, östrogenpåverkan, behandling med kortisonpreparat och Cushings syndrom.
Är en sällsynt sjukdom där binjurebarken producerar för mycket kortisol. Cushings syndrom orsakas vanligtvis av en liten tumör i hypofysen. Tumören producerar för mycket ACTH-hormon, vilket tvingar binjurebarken att producera mer kortisol än vad som behövs. Symtom vid Cushings syndrom är exempelvis viktuppgång, bristningar på huden och psykiska besvär.
Låga kortisolnivåer kan ses vid exempelvis Adrenogenitalt syndrom (där binjurebarken utsöndrar för mycket androgener, det vill säga manliga hormoner, i blodomloppet), obehandlad hypotyreos och vid Addisons sjukdom.
Binjurebarken producerar kortisol och aldosteron. Vid binjurebarksvikt minskar produktionen av dessa hormoner. Addissons sjukdom orsakas av att kroppen börjar producera antikroppar mot cellerna i binjurebarken. Som ett resultat av detta förstörs cellerna som producerar kortisol och aldosteron. Symtom vid Addisons sjukdom är exempelvis svaghet, aptitlöshet, illamående och viktminskning. Sjukdomen behandlas med läkemedel som ersätter den saknade hormonutsöndringen och behandlingen är livslång.
Kortisolkoncentrationen i blodet varierar beroende på tid på dygnet. Kortisolnivåerna är högst under morgonen och lägst vid midnatt.
Morgonprov 133 – 540 nmol/l
Eftermiddagsprov 68 – 330 nmol/L
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
Magnesium behövs för att musklerna ska fungera bra och för att skelettet ska hålla sig starkt. Särskilt personer med en hög nivå av fysisk aktivitet behöver vara uppmärksamma på att få i sig tillräckligt med magnesium.
Kolesterolvärdet anger den totala mängden kolesterol i kroppen. Kolesterolet utför viktiga funktioner i kroppen men ett för högt värde kan innebära en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
ASAT, eller aspartataminotransferas, är ett enzym som finns i hjärta, lever, skelettmuskulatur och njurar. Dess koncentration i blodet är förhöjd vid vävnadsskador på dessa organ vid bland annat levercirros (skrumplever) och hjärtinfarkt. Kliniskt används ASAT oftast för att utvärdera leverskada.
Levern är kroppens största inre organ och har flera viktiga funktioner i kroppen. Sjukdomsprocesser i levern hinner ofta pågå länge innan de ger märkbara symptom. Genom att mäta levervärden som ALAT kan man ofta upptäcka och förebygga dessa sjukdomar i ett tidigt stadium.
Artikel uppdaterad:
6 maj 2024