Tillräckliga nivåer av kalcium i blodet är essentiellt för god skelettstyrka, välfungerande muskler och nervsystemet. Tillräckligt kalciumintag bör säkerställas i tidig ålder och under hela livet, eftersom det är ett effektivt sätt att undvika osteoporos (benskörhet).
Kalcium är den viktigaste byggstenen i vårt skelett. För att bilda stark benvävnad som kan utstå de tryck och påfrestningar kroppen utsätts för är kalcium nödvändigt. Kalcium är också nödvändigt i din kropps ämnesomsättning, samt är involverat i reglering av muskel- och nervcellsfunktion och blodkoagulationsprocessen.
Kalcium finns i blodet i tre olika former: bundet till albumin, i kombination med bikarbonat, citrat och fosfat, och som fria joner. Det är kalcium som fri jon som är metabolt aktivt i kroppen.
Kalciummetabolismen regleras huvudsakligen av tre faktorer. Främst regleras det av paratyroideahormon, ett hormon som produceras av bisköldkörteln. Därefter regleras kalcium också av D-vitamin samt ett annat hormon från sköldkörteln, kalcitonin.
Tillsammans med D-vitamin är kalcium nödvändigt för att skapa starka ben. Detta då D-vitamin är nödvändigt för att kroppen ska kunna ta upp kalcium. De viktigaste källorna till D-vitamin är fisk och UV -strålning från solen. När huden utsätts för solens UV-strålar skapas den aktiva formen av D-vitamin.
Normala nivåer av kalcium är nödvändiga för att kroppens celler ska kunna kommunicera med varandra, bland annat via olika hormoner. Kroppen reglerar därför nivåer av kalcium mycket noggrant, för att undvika störningar i nervsystemet och muskler.
Om kroppen inte får tillräckligt med kalcium via kosten, tas kalcium i stället från skelettet, där den alltid är tillgänglig för blodomloppet. Kalciumbrist orsakar därmed försvagning av skelettet, vilket på sikt leder till benskörhet.
Kalcium är ett mineral vars behov varierar med åldern. Hos barn, där tillväxthastigheten är hög är således också behovet av kalcium högt i förhållande till deras storlek. Hos vuxna, där tillväxten på benvävnad är betydligt mindre absorberas endast ungefär en tiondel av kalciumet i kosten.
Nedan tabell visar Livsmedelsverkets rekommenderade intag per åldersgrupp:
| Kön/grupp/ålder | Rekommenderat intag/dag |
| Vuxna | 800 mg |
| Gravida och ammande | 900 mg |
| Barn, tonåringar 10-18 år | 900 mg |
| Barn 6-9 år | 700 mg |
| Barn 1-5 år | 600 mg |
| Spädbarn 6-11 månader | 540 mg |
När en person åldras minskar upptaget av kalcium. Kroppen tar istället det saknade kalciumet från benen genom att öka utsöndringen av paratyroideahormon. När den processen har pågått över en längre tid infinner sig tillståndet benskörhet, eller osteoporos. Detta kommer vi att berätta mer ingående om nedan.
Provtagning av kalcium används kliniskt för att kontrollera kalciumhalten i blodet. Då kalcium finns i flera olika former i kroppen behöver man också undersöka albuminnivåerna i blodet för att kunna fastställa den faktiska mängden kalcium i blodet.
Eftersom nivåerna av kalcium i blodet regleras av bland annat sköldkörteln och bisköldkörtlarna kan man använda kalciumprover för att undersöka sjukdomar relaterade till dessa organ.
Ett kalciumprov kan också underlätta för läkare att diagnostisera olika sjukdomar som kan påverka skelett, tänder, hjärta, nervsystem eller njurar.
Referensvärdena för P-Ca (kalcium) för vuxna är 2,15-2,51 mmol / l .
Enheten mmol / l betecknar koncentration mätt i millimol per liter.
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Höga kalciumnivåer i blodet kallas hyperkalcemi. Det orsakas vanligtvis av ett överaktivt sköldkörtelhormon, som överför för mycket kalcium från benet till blodet.
Utöver sköldkörtelsjukdomar kan höga kalciumhalter orsakas av bland annat:
Låga kalciumnivåer i blodet kallas hypokalcemi. Det kan bero på brist på bisköldkörtelhormon, hypoparatyroidism. Hypokalcemi kan också orsakas av en större minskning i D-vitaminintag eller nedsatt upptag av kalcium, vilket kan uppstå till exempel i samband med celiaki.
Dessutom kan låga kalciumnivåer orsakas av bland annat:
Fram till trettio års ålder bildas benvävnad snabbare än det bryts ner, vilket ökar skelettets hårdhet. Efter trettio års ålder blir benen porösa eftersom processen reverseras, benvävnaden bryts ner snabbare än det bildas. Om denna process fortlöper över tid så avtar benvävnadens styrka så pass mycket att skelettet blir skört, något som kallas osteoporos.
Även om allas ben blir mer porösa med åldern, är osteoporos klart vanligare hos kvinnor än män. Processen accelererar särskilt efter klimakteriet eftersom brist på östrogen, ett kvinnligt hormon, påskyndar förlusten av kalcium från benen.
Hur snabbt processen av uppbyggnad och nedbrytning av benvävnad sker påverkas kraftigt av ärftliga faktorer, men flera livsstilsrelaterade riskfaktorer är kända.
Det finns flera riskfaktorer för att utveckla osteoporos, några av de vanligaste är:
Efter att diagnosen osteoporos ställs är det viktigt att intaget av kalcium och D-vitamin säkerställs. Likaså är fysisk aktivitet en viktig faktor för att förhindra fortsatt nedbrytning av benvävnaden.
Medicinering påbörjas alltid om en person diagnostiseras med en fraktur i samband med osteoporos. Vanligtvis används ett bisfosfonatläkemedel som tas oralt en gång i veckan eller en gång i månaden. Bisfosfonatl förhindrar bennedbrytning och kan till och med öka benmineralinnehållet.
Behandling av osteoporos är långsiktig och syftar till att minska risken för frakturer.
Bra kalciumkällor är exempelvis havre, nötter, soja eller risbaserade drycker och yoghurt med tillsatt kalcium, tofu, tahini, fisk, soja, bönor, mörkgröna bladgrönsaker, apelsin, svartvinbär, kål och mejeriprodukter.
Nedan följer bra kalciumkällor (mängden är per 100 g produkt).
Torkad nässla 2830,0 mg
Torkad basilika 2240,0 mg
Vallmofrö 1608,3 mg
Torkad oregano 1576,0 mg
Ost, i genomsnitt 939,7 mg
Sesamfrön 960,2 mg
Tång 900,0 mg
Bearbetad ost 695,0 mg
Tofu 683,0 mg
Tahini, sesampasta 680,0 mg
Chiansiemen 623,6 mg
Fetaost 480,0 mg
Halloumi ost 435,0 mg
Sardin 430,0 mg
Mjölkchoklad 400,0 mg
Strömming 368,6 mg
Torkat svartvinbärspulver 310,0 mg
Rölleka 296,0 mg
Mandel 276,0 mg
Ärtspira 250,0 mg
Falafel 246,0 mg
Grönkål 240,0 mg
Linfrö 234,3 mg
Vendace 192,0 mg
Kalcium upptas bättre från mat än när det tas som en tablett och därför är det viktigt att i första hand försöka öka sitt kalciumintag genom att förbättra sin kost.
Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
Natrium är ett livsviktigt salt som möjliggör att kroppens olika organ och vävnader fungerar väl. Ett förhöjt intag av natrium kan dock bidra till skadliga tillstånd, såsom högt blodtryck och skador på njurarna.
Kalium är ett salt som fyller livsviktiga funktioner för den mänskliga kroppen.
I denna artikel förklarar vi vad kalium är, hur det påverkar kroppen, varför det undersöks samt hur referensintervallen ligger. Dessutom förklarar vi vad för höga eller för låga kaliumnivåer i blodet kan betyda.
Folat, också kallat vitamin B9, är en av de viktigaste molekylerna i kroppen. Brist på folat kan bland annat orsaka fosterskador, blodbrist och beteendestörningar.
Fosfat är den näst vanligaste mineralen i kroppen och är livsviktigt för människor. Fosfat behövs för reglering av cellfunktion, aktivering av enzymer och som byggmaterial för DNA. Det är också nödvändigt för bildandet av ben och tänder.
Kreatinin är ett protein som undersöks för att bedöma njurfunktion, alltså hur effektivt dina njurar kan rena ditt blod från restprodukter och skadliga ämnen.
Koncentrationen av urat i blodet kan öka vid hög alkoholkonsumtion och övervikt. Hög koncentration av urat i blodet kan orsaka gikt.
Artikel uppdaterad:
6 maj 2024