Insulinresistens är en metabolisk störning som är starkt förknippad med fetma, typ 2-diabetes, hypertoni och hjärt- och kärlsjukdomar.
Insulin är ett hormon som utsöndras av bukspottkörteln, utan vilket en person inte kan leva. Det reglerar energimetabolismen och låter kroppen använda socker, eller glukos, som energikälla. Med näringen erhålls socker till exempel från kolhydrater. Insulinets uppgift är att lagra socker i kroppens vävnader som muskler, fettvävnad och lever (nedan kallade “målvävnader”) och därigenom sänka blodsockret till normala nivåer efter en måltid.
Insulinets motsatta hormon är glukagon. Glukagon utsöndras också från bukspottkörteln, och dess uppgift är att frigöra glukos från vävnaderna till blodet när blodsockret är lågt.
Insulinkänslighet avser förmågan hos insulinets målvävnader att känna igen ordern som ges av insulinet att utnyttja glukosen i blodomloppet. När blodets glukosnivåer är höga producerar bukspottkörteln insulin och målvävnaderna uppmanas att ta in mer glukos. Om insulinkänsligheten minskar förstår målvävnaderna inte om blodsockret är högt, och blodsockret fortsätter att stiga. När insulinkänsligheten minskar talar vi om insulinresistens.
Insulinresistens innebär att målvävnadens respons på insulin har försvagats. Då kan insulinets målvävnader inte ta emot glukos normalt från blodomloppet efter en måltid. Därför behövs mer insulin än vanligt för att överföra glukos från blodet till cellerna.
Insulinresistens uppstår när tillgången på energi i kroppen överstiger energibehovet hos vävnadsceller när blodsockret stiger. Då skapas ett tillstånd av stress i kroppen och insulinets effektivitet som hormon minskar, vilket leder till ett inflammatoriskt tillstånd. Det inflammatoriska tillståndet försvagar insulinkänsligheten ytterligare och predisponerar för viktökning. Viktökningen beror på att glukosens energi inte kan överföras till vävnaderna, i vilket fall kroppen inte kan använda den utan energin ackumuleras i kroppen.
Utvecklingen av insulinresistens är ett mycket komplext fenomen. Genetiska riskfaktorer kan emellertid nämnas som en faktor, eftersom genmutationer kan orsaka att insulinreceptorn fungerar onormalt. Insulinreceptorn är det ställe i vävnaden som insulinet binder sig till och kan därmed påverka målvävnaden. Således kan insulinresistens vara ärftlig.
Insulinresistens har blivit ett mycket vanligt fenomen. Den påverkas särskilt av ohälsosamma levnadsvanor, såsom övervikt, för lite motion samt knapp och oregelbunden sömn.
Även om insulinresistens inte enkelt kan verifieras genom ett visst laboratorietest, är det värt att förhindra dess utveckling genom att ha hälsosamma levnadsvanor. Det har också visat sig att regelbunden motion, särskilt styrketräning, kan förbättra insulinkänsligheten i musklerna och levern och därmed förhindra utvecklingen av insulinresistens.
Dessutom förbättrar regelbunden motion blodsockerbalansen, har en positiv effekt på viktkontroll och blodets fettvärden, och förhindrar därmed också utvecklingen av insulinresistens. De extra fettcellerna i kroppen bidrar nämligen till utvecklingen av insulinresistens.
Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
Diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att man har för mycket socker i blodet. Övervikt, dåliga kostvanor och för lite motion är de största riskfaktorerna för att utveckla typ 2-diabetes som är den vanligaste typen av diabetes.
Det är viktigt att identifiera prediabetes, eftersom det i detta skede fortfarande är möjligt att förhindra uppkomsten av vuxendiabetes i de flesta fall.
Vid metabolt syndrom har människan flera metaboliska störningar samtidigt.
Kolesterolvärdet anger den totala mängden kolesterol i kroppen. Kolesterolet utför viktiga funktioner i kroppen men ett för högt värde kan innebära en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Artikel uppdaterad:
6 maj 2024