Förutom grundläggande blodstatus ingår även en differentialräkning av vita blodkroppar i den fullständiga blodstatusen.
Fullständig blodstatus är en laboratorieundersökning av ett venöst blodprov, som ger information om blodkropparna hos den person som testas och de värden som är förknippade med dem. De värden som testas är antalet celler av varje celltyp, indexen som beskriver röda blodkroppar och blodplättar, samt differentialräkningen av vita blodkroppar.
En fullständig blodstatus ger viktig information om hälsotillståndet och eventuella sjukdomar hos den person som testas. Det är möjligt att man i samband med undersökningen upptäcker faktorer på grund av vilka det är nödvändigt att söka sig till mer detaljerade undersökningar.
En fullständig blodstatus ger en bra överblick över hälsan. Blodstatusen undersöks när information om blodkropparnas tillstånd, dvs. om vita och röda blodkroppar samt blodplättar, behövs.
Blodkropparna har en central påverkan på människors välbefinnande, eftersom de bland annat ansvarar för transporten av syre i kroppen och immunförsvaret.
En fullständig blodstatus är särskilt användbar när man vill ha mer exakt information om vita blodkroppar utöver grundläggande blodprov.
Förändringar i blodstatusen behöver undersökas, till exempel i följande situationer:
Med fullständig blodstatus undersöks många värden relaterade till blodkroppar som listas nedan. Du hittar referensvärdena i slutet av artikeln.
Hemoglobin (Hb) är ett järnhaltigt protein som transporterar syre från lungorna till kroppens organ och sedan koldioxid tillbaka till lungorna. Det är hemoglobin som ger blodet sin röda färg. För att bilda hemoglobin behövs järn, men även vitaminerna B12 och folat (folsyra).
När anemi (blodbrist) misstänks är hemoglobin den primära undersökningen som görs. Den vanligaste formen av anemi är järnbristanemi. Järnbristanemi visar sig till exempel som blekhet och trötthet. Andra symtom på järnbristanemi inkluderar försämrad fysisk prestationsförmåga och allmäntillstånd, hjärtklappning, andnöd, yrsel och svaghet.
Erytocytvolymfraktion, även kallat hematokrit, mäter andelen röda blodkroppar i blodet. Röda blodkroppar transporterar syre från luften du andas och ut i alla delar i kroppen. En normal hematokritnivå är därför nödvändig för att kroppens olika celler och organ ska fungera normalt.
Liksom hemoglobin varierar värdet av hematokrit något med tiden på dygnet. Värdena är som högst på morgonen och som lägst på kvällen. Hematokrit undersöks i samband med att man gör ett blodstatus-prov, vilket är ett övergripande prov av samtliga blodvärden.
Erytrocytprovet anger hur många röda blodkroppar, eller erytrocyter, som finns i en liter blod. Röda blodkroppar innehåller hemoglobin och med hjälp av hemoglobin transporterar erytrocyterna syre till kroppens vävnader. Antalet röda blodkroppar påverkar därmed hur mycket syre kroppens vävnader får.
Medelvolymen av röda blodkroppar indikerar den genomsnittliga storleken på röda blodkroppar, eller erytrocyter. Det förkortas MCV, från engelskans ’mean corpuscular volume’.
MCV används för att fastställa grundorsakerna till blodbrist, också kallat anemi. Beroende på MCV-värdet kan man dela in anemier i tre undergrupper, mikrocytär, normocytär och makrocytär.
Anemi klassificeras som mikrocytär om MCV-värdet ligger under referensvärdena, makrocytär om MCV-värdet ligger över referensvärdena och normocytär om MCV-värdet ligger inom referensvärdena.
Mean corpuscular hemoglobin, eller MCH, är den genomsnittliga mängden hemoglobin i röda blodkroppar. Hemoglobin är ett protein i blodet som gör att röda blodkroppar kan transportera syre till kroppens vävnader.
För att kroppens muskler och andra vävnader ska kunna fungera optimalt behöver de ständig syretillförsel och därmed ett normalt MCH-värde.
Trombocyter, eller blodplättar, spelar en nyckelroll i blodets koaguleringssystem. Trombocyterna lagras i mjälten och lever i cirka tio dagar, varefter de ersätts av nya blodplättar.
Tillsammans med en rad andra faktorer så bidrar blodplättarna till att få blodet att koagulera, vilket är viktigt för att till exempel förhindra blödningar eller att läka sår. Samlingsnamnet för detta är koagulationssystemet, eller hemostas.
Vita blodkroppar, eller leukocyter är en fundamental del av kroppens immunförsvar. Det är via de vita blodkropparna som kroppen kan bekämpa virus- och bakteriella infektioner.
Det finns flera olika grupperingar av vita blodkroppar, med varierande funktioner och uppgifter. Det är tack vare de vita blodkropparna som kroppen kan utveckla immunitet mot vissa sjukdomar, vilket kraftigt minskar risken för återinfektion.
Differentialberäkningen av leukocyter, eller vita blodkroppar, berättar antalet olika typer av vita blodkroppar i blodet. Beräkningen mäter både absoluta cellantal och procentandelar. Differentialräkning av leukocyter bör utföras när antalet leukocyter är tydligt förhöjt.
Det finns vanligtvis fem olika typer av vita blodkroppar i blodet: neutrofiler (L-Neut), eosinofiler (L-Eos), basofiler (L-Baso), monocyter (L-Monos) och lymfocyter (L-Ly).
Neutrofiler är den viktigaste och vanligaste typen av vita blodkroppar. De representerar i genomsnitt 55–70 procent av de vita blodkropparna. Till skillnad från vissa andra vita blodkroppar är neutrofiler inte begränsade till en viss del av blodomloppet, utan kan röra sig fritt till olika vävnader i kroppen.
Neutrofilernas viktigaste uppgift är att reagera akut på vävnadsskador, där de förstör och äter den skadade vävnaden och mikroberna som tränger in i kroppen, såsom bakterier.
B-Neut-värdet indikerar antalet neutrofiler per en liter blod.
L-Neut% anger den relativa andelen neutrofiler av alla leukocyter.
Eosinofiler är viktiga för människan. I immunsystemet har eosinofilerna två viktiga uppgifter: de förstör invaderande bakterier, virus och parasiter och spelar en viktig roll vid inflammationer.
Vita blodkroppar är en viktig del av det mänskliga immunsystemet och skyddar kroppen från angrepp av bakterier, virus och parasiter. I genomsnitt utgör eosinofilerna 2–4 % av de vita blodkropparna hos människor.
Eosinofiler spelar en särskilt viktig roll i reaktioner relaterade till allergier, eksem och astma.
B-Eos-testet mäter det absoluta antalet eosinofiler per en liter blod.
L-Eos% anger andelen eosinofiler av alla vita blodkroppar.
Basofilernas uppgifter i kroppen:
Låga basofilnivåer i blodet kan bero på en allvarlig allergisk reaktion. Låga basofilnivåer saktar också ner läkningen av infektioner. I sällsynta fall kan alltför höga basofilnivåer orsakas av blodcancer.
B-Baso-testet mäter antalet basofiler i en liter blod.
L-Baso%-värdet indikerar andelen basofiler av alla vita blodkroppar.
Vita blodkroppar är en viktig del av det mänskliga immunsystemet. De skyddar kroppen från angrepp av bakterier, virus och parasiter. Benmärgen producerar fem olika typer av vita blodkroppar, varav monocyten är en.
Monocyter är de största av de vita blodkropparna och finns i blodet i genomsnitt i koncentrationen 3–8 %. De kan också överföras från blodet till andra vävnader och specialisera sig som makrofager, dvs ätarceller.
Monocyterna äter bakterier, presenterar antigener och förstör resterna av döda celler.
B-Monos-testet visar antalet monocyter per en liter blod.
L-Monos%-värdet indikerar andelen monocyter av alla vita blodkroppar.
Lymfocyter är vita blodkroppar. Vita blodkroppar är en viktig del av det mänskliga immunsystemet och skyddar kroppen från angrepp av bakterier, virus och parasiter. Benmärgen producerar fem olika typer av vita blodkroppar, varav lymfocyten är en.
Lymfocyter utgör i genomsnitt 20–30 procent av de vita blodkropparna. De är involverade i identifiering och förstörelse av mikroorganismer, främmande molekyler och cancerceller och aktiveras särskilt vid kroniska inflammationer.
B-Ly-värdet anger antalet lymfocyter per en liter blod.
L-Ly% anger den relativa andelen lymfocyter av alla leukocyter.
RDW (Red Cell Distribution Width) beskriver variationen i storleken på röda blodkroppar. Vanligtvis är de röda blodkropparna måttligt jämna i storlek och RDW är därför lågt. Större än normal storleksvariation förekommer till exempel vid vissa anemier och andra sjukdomar.
Tabellen nedan sammanfattar referensvärdena för fullständig blodstatus hos vuxna.
| Undersökning | Män | Kvinnor | Enhet |
| B-Leuk | 3,4-8,2 | 3,4-8,2 | E9/l |
| B-Eryt | 4,3-5,7 | 3,9-5,2 | E12/l |
| B-Hb | 134-167 | 117-155 | g/l |
| B-HKR | 39-50 | 35-46 | % |
| E-MCV | 82-98 | 82-98 | fl |
| E-MCH | 27-33 | 27-33 | % |
| B-Trom | 150-360 | 150-360 | E9/l |
| Neutrof | 40-75 | 40-75 | % |
| Lymfos | 20-45 | 20-45 | % |
| Monos | 2-10 | 2-10 | % |
| Eosin | 1-6 | 1-6 | % |
| Basof | 0-1 | 0-1 | % |
| B-Neut | 1,5-6,7 | 1,5-6,7 | E9/l |
| B-Lymf | 1,3-3,6 | 1,3-3,6 | E9/l |
| B-Monos | 0,2-0,8 | 0,2-0,8 | E9/l |
| B-Eos | 0,04-0,4 | 0,04-0,4 | E9/l |
| B-Baso | 0-0,1 | 0-0,1 | E9/l |
| E-RDW | under 14 | under 15 | % |
Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
Blodstatus är en samling analyser vilka ger en övergripande status av olika celler i blodet. De flesta av Puhtis laboratoriepaket innehåller blodstatus eftersom det är en av de mest grundläggande analyserna och används av våra läkare för att screena och göra en helhetsbedömning av allmän hälsostatus.
Röda blodkroppar, eller erytrocyter har som uppgift att transportera syre till kroppens vävnader.
Blodprovet EPK (B-Erytrocyter) anger mängden röda blodkroppar i blodet och är en viktig indikator för allmänt hälsotillstånd. I denna text förklarar vi vad erytrocyter är, varför man tar blodprovet B-Erytrocyter samt vad ett lågt eller högt värde kan innebära.
Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist.
Basofilerna är vita blodkroppar som överför allergiska reaktioner och bekämpar parasiter.
Leukocyter är ett annat namn på vita blodkroppar. De är viktiga för att bekämpa virus, bakterier, parasiter och andra inkräktare som hotar kroppens hälsa.
Artikel uppdaterad:
6 maj 2024