Eosinofiler är viktiga vita blodkroppar – nästan alla delar av kroppen använder dem på något sätt.
Eosinofiler är viktiga för människan. I immunsystemet har eosinofilerna två viktiga uppgifter: de förstör invaderande bakterier, virus och parasiter och spelar en viktig roll vid inflammationer.
Vita blodkroppar är en viktig del av det mänskliga immunsystemet och skyddar kroppen från angrepp av bakterier, virus och parasiter. I genomsnitt utgör eosinofilerna 2–4 % av de vita blodkropparna hos människor.
Eosinofiler spelar en särskilt viktig roll i reaktioner relaterade till allergier, eksem och astma.
Referensvärdet för eosinofiler (B-Eos) är 0,04–0,4 E9/l för både män och kvinnor.
B-Eos anger antalet eosinofiler per en liter blod. B-Eos-värdet anges i xE9/l. Om värdet till exempel är 150 × E9/l finns det 150 × 109 eosinofiler (eller 150 miljarder) per en liter blod.
Nivån av eosinofiler i blodet är vanligtvis lägst på morgonen och högst på kvällen.
L-Eos% anger andelen eosinofiler av alla vita blodkroppar.
L-Eo%-undersökningen är en del av differentialräkningen av leukocyter (B-Diffi), som i sin tur är en del av undersökningen av fullständig blodstatus.
Differentialräkning av leukocyter används som stöd för diagnoser när antalet leukocyter i blodet är förhöjt. Tolkningen av differentialräkningen av leukocyter bör alltid lämnas till läkaren.
Referensvärdet för eosinofiler L-Eos% hos vuxna är 1–6 % för både män och kvinnor.
Ett något lågt eosinofilvärde är i allmänhet inte en anledning till oro om andra vita blodkroppar är på en normal nivå. Om nivåerna är lägre än normalt för alla vita blodkroppar bör du tala med din läkare.
Möjliga orsaker till låga nivåer av eosinofiler i blodet är:
Ett tillstånd där antalet eosinofiler är högre än normalt kallas eosinofili. Möjliga orsaker till eosinofili är bland annat:
Eosinofiler är en del av fullständig blodstatus.
Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
Blodstatus är en samling analyser vilka ger en övergripande status av olika celler i blodet. De flesta av Puhtis laboratoriepaket innehåller blodstatus eftersom det är en av de mest grundläggande analyserna och används av våra läkare för att screena och göra en helhetsbedömning av allmän hälsostatus.
Basofilerna är vita blodkroppar som överför allergiska reaktioner och bekämpar parasiter.
Röda blodkroppar, eller erytrocyter har som uppgift att transportera syre till kroppens vävnader.
Blodprovet EPK (B-Erytrocyter) anger mängden röda blodkroppar i blodet och är en viktig indikator för allmänt hälsotillstånd. I denna text förklarar vi vad erytrocyter är, varför man tar blodprovet B-Erytrocyter samt vad ett lågt eller högt värde kan innebära.
Ferritin är ett protein som kroppen använder för att lagra järn. Genom att mäta sina nivåer av ferritin får man därför en bild av kroppens järnnivåer, har man låga ferritinnivåer indikerar det järnbrist.
Tillräckliga nivåer av kalcium i blodet är essentiellt för god skelettstyrka, välfungerande muskler och nervsystemet. Tillräckligt kalciumintag bör säkerställas i tidig ålder och under hela livet, eftersom det är ett effektivt sätt att undvika osteoporos (benskörhet).
Järnets viktigaste funktion är att transportera syre runtom kroppen till organ som hjärnan, hjärtat och musklerna. Utan järn kan vi inte få ut syre i vävnaderna så det är ingen underdrift att kalla järnet för livsviktigt.
Artikel uppdaterad:
6 maj 2024