
Atrofisk gastrit och brist på saltsyra
Magsaftens saltsyra deltar i nedbrytningen av mat och förstör mikrober.
En obalans i tarmfloran, eller dysbios, har kopplats till en rad olika sjukdomar som allergier, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes.
Dysbios refererar till en störning i tarmfloran, den samling av bakterier som lever i vår tarm. I våra tarmar finns upp till 1000 olika bakteriearter, där en balans mellan “goda” och “dåliga” bakterier är avgörande för vår hälsa. En obalans i tarmfloran, eller dysbios, har kopplats till en rad olika sjukdomar som allergier, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes.
Ordet bakterie uppfattas ofta som en sjukdomsframkallare, men bakterier har många fördelaktiga funktioner i människokroppen. Antalet bakterier som lever i munnen, matsmältningskanalen, andningsorganen, könsorganen och på huden är tio gånger större än antalet av våra egna celler. Sjukdomar kopplade till tarmfloran verkar inte vara relaterade till någon enskild patogen bakterie, utan snarare till en obalans i bakteriefloran, det vill säga dysbios.
I normala fall lever goda bakterier i tarmen, särskilt i tjocktarmen, som tar hand om vår hälsa. Vid dysbios har andelen goda bakterier minskat och andelen oönskade ökat, vilket innebär att mikrobiomet inte är önskvärt för människans hälsa. Människans tarmflora formas till stor del under de första levnadsåren, men det kan påverkas genom livsstil och särskilt genom kost under hela livet.
Dysbios kan leda till olika mag- och tarmbesvär, som trötthet, utmattning och näringsbrist. Tarmbakterier spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar, och en obalans kan därmed även bidra till nedsatt immunitet och ökad sjukdomsrisk. Studier har även visat att tarmfloran kan påverka hjärnans funktioner och därmed även psykiatriska och neurologiska tillstånd.
I studier på försöksdjur har det observerats att tarmfloran även påverkar utsöndringen av neurotransmittorer och stresshormoner, funktionen av synapser, permeabiliteten av blod-hjärnbarriären och utvecklingen av prefrontala cortex, hippocampus och amygdala.
Till skillnad från våra gener kan vi påverka vår tarmflora genom livsstilsfaktorer som kost, stress, sömn, motion och miljö. För att främja en hälsosam tarmflora rekommenderas en kost rik på fiber och polyfenoler, samt probiotiska och prebiotiska tillskott. Vid lindrig dysbios kan probiotika och prebiotika bidra till att återställa balansen i tarmen.
En annan behandlingsmetod är fekal mikrobiotatransplantation, där tarmfloran från en frisk person överförs till en patient. Denna metod används främst för behandling av svår Clostridium difficile-diarré, men den är förknippad med vissa risker och etiska överväganden.
Antibiotikabehandling kan allvarligt påverka mångfalden av bakterier i tarmen och därmed störa bakterieflorans ekologiska balans. Detta kan leda till en destabilisering av immunsystemet, särskilt hos barn vars tarmflora är under utveckling. Upprepade antibiotikakurer har i vissa fall kopplats till kroniska tarmsjukdomar, såsom Crohns sjukdom.
Framtida behandlingar av dysbios kan komma att inkludera syntetiska mikrobiomer, vilket skulle kunna erbjuda en säkrare behandlingsmetod utan de risker som är förknippade med fekal mikrobiotatransplantation.
Magsaftens saltsyra deltar i nedbrytningen av mat och förstör mikrober.
Vid celiaki tål inte tunntarmen gluten som finns i spannmålsprodukter som vete, råg och korn. Behandlingen för celiaki är en strikt glutenfri kost.
Diarré kan till exempel orsakas av laktosintolerans, spannmål eller gluten, celiaki, irritabel tarm, stress eller överdriven magnesiumanvändning.
Behandling av förstoppning grundar sig på livsstilsförändringar. Viktiga åtgärder inkluderar att säkerställa tillräckligt vätskeintag, en diet rik på fibrer, regelbunden fysisk aktivitet och att upprätthålla en regelbunden tarmrytm.
Artikel uppdaterad:
10 mars 2025