Skip to content
Hem / Artiklar / Blodgrupper – Skillnader, ärftlighet och hälsopåverkan
Veriryhmät

Blodgrupper – Skillnader, ärftlighet och hälsopåverkan

Blodgrupper klassificeras baserat på antigener på ytan av röda blodkroppar. Vissa blodgrupper kan ha en något ökad eller minskad risk för vissa sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar.

Kort om blodgrupper

  • Blodgrupper är ett klassificeringssystem baserat på närvaron eller frånvaron av antigener på ytan av röda blodkroppar.
  • Det finns fyra ABO-blodgrupper: A, B, AB och O.
  • Den viktigaste Rh-antigenen är D (RhD).
  • Vissa blodgrupper kan ha en något ökad eller minskad risk för vissa sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar.

Vad är blodgrupper?

Blodgrupper är ett klassificeringssystem baserat på närvaron eller frånvaron av antigener på ytan av röda blodkroppar. Blodgrupper klassificeras utifrån egenskaperna hos de röda blodkropparna, samt utifrån antikropparna i blodplasman.

De blodgruppssystem vi använder mest är ABO- och RhD-systemen. Systemen bestämmer vilka antigener som finns på de röda blodkropparna och hur de reagerar med andra blodgrupper, till exempel vid organtransplantation eller blodtransfusioner.

ABO-blodgruppssystemet

De vanligaste blodgruppssystemen är ABO- och RhD-systemen. ABO-systemet baseras på A- och B-antigenerna som finns på ytan av de röda blodkropparna. Det finns fyra olika ABO-blodgrupper: A, B, AB och O.

Utöver antigenerna finns det också antikroppar i ABO-blodgrupperna, nämligen anti-A och anti-B.

RhD-blodgruppssystemet

Det mest använda RhD-systemet är Rh-blodgruppssystemet. Systemet baseras på Rh-antigenerna som finns på de röda blodkropparna. Den viktigaste Rh-antigenen är D (RhD). En person med RhD-antigenet räknas som RhD-positiv, medan en person utan RhD-antigenet räknas som RhD-negativ.

Alla ABO-blodgrupper kan vara antingen RhD-positiv (RhD+) eller RhD-negativ (RhD-), vilket resulterar i totalt åtta blodgrupper: A+, A-, B+, B-, AB+, AB-, O+ och O-.

Blodgrupp A

Personer med blodgrupp A har A-antigen på sina röda blodkroppar. RhD-faktorn avgör om blodet är RhD-positivt eller RhD-negativt. Den vanligaste A-blodgruppen är A+, som innehåller både A-antigen och Rh-antigen.

Personer med blodgrupp A kan ta emot blod från A- och O-grupperna, med hänsyn till RhD-faktorn. RhD-positiva kan ta emot både positiva och negativa blodgrupper, medan RhD-negativa endast kan ta emot negativa.

Blodgrupp B

Personer med blodgrupp B har B-antigen på sina röda blodkroppar. RhD-faktorn avgör om blodet är RhD-positivt eller RhD-negativt. Den vanligaste B-blodgruppen är B+, som innehåller både B-antigen och RhD-antigen.

Personer med blodgrupp B kan ta emot blod från B- och O-grupperna med hänsyn till RhD-faktorn. RhD-positiva kan ta emot både positiva och negativa blodgrupper, medan RhD-negativa endast kan ta emot negativa.

Blodgrupp AB

Personer med blodgrupp AB har både A- och B-antigener på sina röda blodkroppar. RhD-faktorn avgör om blodet är RhD-positivt eller RhD-negativt. Den vanligaste AB-blodgruppen är AB+, som innehåller både A- och B-antigen samt RhD-antigen.

Personer med blodgrupp AB kan ta emot blod från alla ABO-blodgrupper, med hänsyn till RhD-faktorn. RhD-positiva kan ta emot både positiva och negativa blodgrupper, medan RhD-negativa endast kan ta emot negativa.

Blodgrupp O

Personer med blodgrupp O saknar både A- och B-antigener på sina röda blodkroppar. RhD-faktorn avgör om blodet är RhD-positivt eller RhD-negativt. Den vanligaste O-blodgruppen är O+. O-negativt blod saknar både A-, B- och RhD-antigen.

Blodgrupp O är särskilt viktig vid blodgivning eftersom den kan fungera som givare till alla ABO-blodgrupper, med hänsyn till RhD-kompatibilitet. I nödsituationer, som vid akuta blodtransfusioner på grund av olyckor, använder sjukvården O-negativt blod eftersom det fungerar för alla ABO-blodgrupper.

Personer med blodgrupp O kan endast ta emot blod från O-gruppen. Det är viktigt att beakta om blodet är RhD-positivt eller RhD-negativt. RhD-positiva kan ta emot både positiva och negativa blodgrupper, medan RhD-negativa endast kan ta emot negativa.

Blodgrupper och antikroppar

Kroppens immunsystem använder antikroppar, ett protein, för att skydda mot främmande ämnen. B-celler, en typ av vita blodkroppar, bildar dessa proteiner. När antikropparna upptäcker främmande antigener på de röda blodkropparna reagerar de.

Personer med blodgrupperna A, B, AB eller O har egna antikroppar i blodet som inte får blandas. Antikropparna (anti-A och anti-B) samt blodets RhD-status avgör vilken blodgrupp som passar vid blodtransfusion. Inför en transfusion fastställer vårdpersonalen alltid patientens blodgrupp. Denna kontroll är viktig då blod från samma blodgrupp som patienten har är att föredra.

Personer med blodgrupp A kan ha antikroppar mot B-antigenet (anti-B) i blodet. Kroppen producerar dessa antikroppar för att motverka B-antigenet på de röda blodkropparna. Om en person med blodgrupp A tar emot blod från blodgrupp B kan det orsaka en allvarlig reaktion.

Personer med blodgrupp O saknar både A- och B-antigener på sina röda blodkroppar. Personer med blodgrupp O har antikroppar mot både A- och B-antigenerna (anti-A och anti-B) i blodet, vilket gör att blod från A- och B-grupperna inte passar dem.

På motsvarande sätt har personer med blodgrupp AB har både A- och B-antigener i blodet men saknar antikroppar mot dessa antigener. Därför kan de ta emot blod från både A- och B-grupperna, med hänsyn till RhD-faktorn (RhD+ eller RhD-). RhD-positiva kan ta emot både RhD-positivt och RhD-negativt blod (A+ och A-), medan RhD-negativa endast kan ta emot RhD-negativt blod.

Blodgruppernas antikroppar spelar en viktig roll vid blod- och organtransplantationer samt under graviditet. Antikroppar kan orsaka allvarliga reaktioner om en person får fel blodgrupp vid en transfusion eller om en gravid kvinnas och fostrets blodgrupper inte är kompatibla.

Hur fungerar ärftlighet av blodgrupper?

Gener från både fadern och modern bestämmer ABO-blodgruppen. Barnet ärver en allel från båda föräldrarna. ABO-systemets antigener är A-antigen och B-antigen. Personer med blodgrupp O saknar båda antigenerna.

Ärftligheten av blodgruppen är inte enkel. Eftersom båda föräldrarna överför genen som bestämmer blodgruppen, gör det att ett barn kan få en annan blodgrupp än sina föräldrar. Till exempel kan ett barn till en mor med blodgrupp A och en far med blodgrupp B ärva både A- och B-genvarianterna eller ingen av dem. Därför kan barnets blodgrupp bli A, B eller AB.

Blodgrupp O är en så kallad recessiv egenskap. Om en av föräldrarna har blodgrupp O, det vill säga saknar A- och B-antigen, kommer barnet ärva A- eller B-genvarianten från den andra föräldern. Blodgrupp O hos barnet uppstår endast om båda föräldrarna har blodgrupp O, det vill säga barnet inte får A- eller B-antigener från någon av föräldrarna. Kön påverkar inte ärftligheten.

Hur och när kontrolleras blodgruppen?

Ett laboratorium fastställer blodgruppen genom att analysera ett blodprov från antingen fingertoppen eller en ven. Testerna identifierar antigener på de röda blodkropparnas yta. Analysen avgör om blodet innehåller antigenerna A och B, RhD-faktorn (RhD+ eller RhD-) samt antikropparna anti-A och anti-B.

Dessa tester är särskilt viktiga vid planering av blod- och organtransplantationer samt andra medicinska ingrepp, såsom kirurgiska operationer, för att minimera risken för avstötningsreaktioner och komplikationer. Blodgruppen kontrolleras alltid före en blod- eller organtransplantation. Vid nödsituationer, såsom olyckor eller akuta vårdbehov, ger sjukvården O-negativt blod, även kallat nödblod. Blodgruppen kontrolleras också alltid vid blodgivning.

ABO- och RhD-egenskaperna förändras aldrig, vilket innebär att blodgruppen endast behöver bestämmas en gång. Undantag gäller för patienter som har genomgått en stamcellstransplantation (efter vilken blodgruppen ändras till donatorns) samt blodgrupper som bestäms hos barn under 6 månader. Informationen om blodgruppen bevaras i hälso- och sjukvårdens register och kan enkelt kontrolleras vid behov.

Kan blodgruppen påverka hälsan?

Vissa blodgrupper kan ha en något ökad eller minskad risk för vissa sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar. Blodgruppens eventuella effekter är små och har ingen betydelse för beslut inom hälso- och sjukvården eller för den allmänna hälsan.

De viktigaste faktorerna för att upprätthålla hälsan är exempelvis livsstil, genetiska faktorer och miljöfaktorer. Även om man inte kan påverka sina genetiska faktorer kan man genom en hälsosam livsstil påverka sitt välbefinnande och förebygga livsstilssjukdomar. En hälsosam kost, motion och sömn är bra utgångspunkter.

Gå till varukorgen: : 0,00