Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
ASAT-värdet kan indikera leverskada
ASAT, eller aspartataminotransferas, är ett enzym som finns i hjärta, lever, skelettmuskulatur och njurar. Dess koncentration i blodet är förhöjd vid vävnadsskador på dessa organ vid bland annat levercirros (skrumplever) och hjärtinfarkt. Kliniskt används ASAT oftast för att utvärdera leverskada.
Kort om ASAT
- ASAT-värdet indikerar hjärtats, leverns, skelettmuskulaturens och njurarnas hälsotillstånd.
- ASAT stiger vid inflammation och skada av organvävnad.
- ASAT-prover kan användas för att bedöma organens hälsotillstånd samt att fastställa möjlig orsak till organskadan.
- Förhöjda ASAT-värden sänks genom att behandla den underliggande orsaken till förhöjningen.
Vad är ASAT?
ASAT, eller aspartataminotransferas, är ett enzym som främst finns i hjärtat, levern, skelettmuskulatur och njurarna. Dess koncentration i blodet är förhöjd vid vävnadsskador av nämnda organ som exempelvis vid levercirros, hepatit och hjärtinfarkt. Lätt förhöjd nivå av ASAT kan även ses vid celiaki och pankreatit.
ASAT är ett enzym vars funktion är att omvandla alfa-ketoglutarat till oxaloacetat och glutamat i kroppen.
Glutamat är en signalsubstans som påskyndar hjärnans funktion och är involverad i nervcellernas tillväxt, inlärning och rörelsefunktioner.
Oxaloacetat, eller oxalättiksyra, har flera funktioner i kroppen. Bland annat fungerar det som ett utgångsmaterial i glukoneogenes; en process i levern och njurbarken där glukos tillverkas av andra ämnen än kolhydrater.
Varför undersöker man ASAT-värdet?
Resultatet av ASAT-undersökningen säger mycket om organens funktion, eftersom en ökad koncentration av ASAT indikerar vävnadsnedbrytning. Kliniskt används ASAT främst vid misstanke om samt uppföljning av leversjukdomar.
Förhöjda nivåer av ASAT kan ses vid ett flertal olika tillstånd med leverpåverkan, bland annat:
- Infektiös hepatit, toxiska leverskador, alkoholhepatit, non alcohol steatoheaptitis (NASH), extrahepatisk kolestas, carcinom och cirros.
- Hjärtinfarkt, lungembolisering, skelettmuskeltrauma, muskeldystrofi och dermatomyositer.
- Lätt förhöjd ASAT kan även ses vid celiaki och akut pankreatit.
Vad är referensintervallen för ASAT?
- Kvinnor: 35 U/l
- Män: 45 U/l
Män har i genomsnitt något högre ASAT-nivåer än kvinnor. Likaså ökar ASAT med ålder, samt vid övervikt.
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Hur påverkar olika leversjukdomar ASAT?
- Vid akut hepatit kan ASAT stiga upp till 20 gånger referensvärdet
- Vid gallstensanfall kan ASAT lätt stiga tiofaldigt från referensvärdet, men normaliseras också mycket snabbt efter att tillståndet har behandlats
- Vid levercirros, även kallat skrumplever korrelerar ASAT-värdet med leverskadans omfattning
ASAT och ALAT
Utifrån kvoten ASAT/ALAT kan man härleda leverskadans ursprung:
- Vid viral, läkemedelsinducerad samt autoimmun hepatit är kvoten ofta < 1, det vill säga ASAT är lägre än ALAT.
- Vid betydande leverskada, såsom giftig, ischemisk eller annan allvarlig hepatit är kvoten vanligtvis mer än 1.
- Vid alkoholorsakad hepatit är ASAT/ALAT-kvoten ofta mer än 2.
- En hög ASAT/ALAT-kvot kan också tyda på extrahepatiskt ursprung, såsom vid gallstensanfall.
- Kvoten är ofta hög vid muskeldystrofi, efter muskelbelastning, samt vid lungemboli (blodpropp i ett blodkärl i lungan) och nefrit.
ASAT som indikator under behandling
I och med att koncentrationen av ASAT påverkas av organskada kan man använda ASAT för att utvärdera en pågående behandling. Om man behandlar den underliggande sjukdomen korrekt bör man få ner ett förhöjt ASAT-värde till referensintervallet.
Om det förhöjda värdet exempelvis beror på alkoholkonsumtion måste drickandet avbrytas innan ASAT-värdet normaliseras. Om ökningen istället beror på en annan sjukdom kommer behandlingen av den ursprungliga sjukdomen sänka ASAT-värdet.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
ALAT och leverhälsa
Levern är kroppens största inre organ och har flera viktiga funktioner i kroppen. Sjukdomsprocesser i levern hinner ofta pågå länge innan de ger märkbara symptom. Genom att mäta levervärden som ALAT kan man ofta upptäcka och förebygga dessa sjukdomar i ett tidigt stadium.
Anemi – symtom, behandling och orsaker
Anemi är inte en självständig sjukdom utan den kan orsakas av många olika orsaker. Orsaken till anemi måste alltid fastställas innan behandling inleds.
Fettlever – Symtom, blodprov, kost och behandling
Fettlever förknippas ofta med alkoholism men övervikt gör också levern fet.
Kalcium tar hand om ben, muskler och nervsystem
Tillräckliga nivåer av kalcium i blodet är essentiellt för god skelettstyrka, välfungerande muskler och nervsystemet. Tillräckligt kalciumintag bör säkerställas i tidig ålder och under hela livet, eftersom det är ett effektivt sätt att undvika osteoporos (benskörhet).
Ketogen diet (ketodiet) och ketos – hur man undviker fallgropar
Den här artikeln handlar om ketogen diet och ketos. Du kommer att lära dig de grundläggande principerna för den ketogena dieten och även få praktiska tips om hur du följer dieten. Vi berättar också hur du undviker den ketogena dietens fallgropar.
Hyperglykemi (högt blodsocker)
Hyperglykemi betyder att du har ett tillstånd där nivån av blodsocker (glukos) stiger snabbt eller ligger för högt. Diabetes är den vanligaste orsaken till för högt blodsocker och det kan bäst förebyggas genom goda kost- och motionsvanor.
Artikel uppdaterad:
6 maj 2024