AFOS är förkortningen för enzymet alkaliskt fosfatas som framför allt finns i lever, gallvägar och ben. Det är därför vanligt att mäta AFOS när leverns, de tillhörande gallvägarnas samt skelettets hälsa undersöks.
AFOS är förkortningen för enzymet alkaliskt fosfatas som man främst hittar i de leverceller som finns vid sidan av gallgångarna och i celler som är involverade i benbildning.
Nivåerna av AFOS påverkas därför av störningar i levern och de tillhörande gallvägarnas funktion samt vid olika sjukdomsprocesser i skelettet. Man testar därför AFOS vid misstanke om lever- och gallvägssjukdomar samt för att utvärdera skelettets hälsa. Särskilt vanligt är det att ta AFOS när man misstänker gallsten.
AFOS tillhör ett av standardproverna när man undersöker leverns hälsa. Man undersöker sina AFOS-nivåer med ett enkelt blodprov.
Referensvärden för AFOS är:
För vuxna: 35-105 U/l
Referensvärden kan skilja sig åt beroende på var analysen utförs och vilken analysmetod som används.
Förhöjda värden kan bland annat bero på:
Ett lågt AFOS värde är vad som förväntas hos en frisk person. I samband med exempelvis svår näringsbrist, särskilt brist på zink och magnesium, kan för låga nivåer uppstå. Vissa sällsynta ärftliga sjukdomar ger också ett för lågt värde.
AFOS som enskilt prov ger inte så mycket information om vad som specifikt är fel utan resultatet vägs alltid ihop med andra leverprover. Ofta jämför man mot ALAT-värdet eftersom det provet höjs mer av sjukdomar i själva levern och AFOS-värdet höjs mer av sjukdomstillstånd i gallvägarna.
Man kan också jämföra med GT-värdet för att avgöra om ett högt AFOS beror på påverkan hos skelett eller lever och gallvägar.
Vid vissa sjukdomstillstånd kan man lista ut vad som är fel med hjälp av att väga samman prover och symtom, vid andra behöver man ta ytterligare mer specifika prover för att veta säkert vad som är fel. Vissa personer har även ett förhöjt AFOS utan någon påvisbar orsak eller påverkan på hälsan.
AFOS-värdet i sig är inte kopplat till hälsan utan används för att indikera olika sjukdomstillstånd. Ett högt AFOS-värde i sig självt är alltså inte farligt, däremot beror det höga värdet ofta på sjukdomstillstånd som påverkar hälsan negativt. Dessa sjukdomstillstånd beror oftast på faktorer som är utom ens kontroll.
Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
Levern är kroppens största inre organ och har flera viktiga funktioner i kroppen. Sjukdomsprocesser i levern hinner ofta pågå länge innan de ger märkbara symptom. Genom att mäta levervärden som ALAT kan man ofta upptäcka och förebygga dessa sjukdomar i ett tidigt stadium.
Alkohol har en förlamande effekt på centrala nervsystemet under berusning och kan efter långvarig användning försämra minnet och äventyra hälsan.
Fettlever förknippas ofta med alkoholism men övervikt gör också levern fet.
Insulinresistens är en metabolisk störning som är starkt förknippad med fetma, typ 2-diabetes, hypertoni och hjärt- och kärlsjukdomar.
Den här artikeln handlar om ketogen diet och ketos. Du kommer att lära dig de grundläggande principerna för den ketogena dieten och även få praktiska tips om hur du följer dieten. Vi berättar också hur du undviker den ketogena dietens fallgropar.
Många leversjukdomar kan med tiden leda till levercirros. Levercirros innebär ärrbildning i levern, det vill säga omvandling av levervävnad till bindväv.
Artikel uppdaterad:
22 augusti 2024