Tarmen påverkar vår hälsa på många sätt. Tarmens mikrobiom kan man själv påverka. Miljön och arvet har också sina effekter, men vår tarms välbefinnande beror mycket också på våra egna val och vår kost.
Mikroberna i matsmältningskanalen utgör människans största mikrobiom. Mikrober lever också till exempel på huden. De flesta mikrober lever i tjocktarmen. Cirka hälften av avföringens massa är bakterier. Den samling av olika bakteriearter kallas för mikrobiom.
Tarmen påverkar vår hälsa på många sätt. Tarmens mikrobiom kan man själv påverka. Miljön och arvet har också sina effekter, men vår tarms välbefinnande beror också mycket på våra val och kost. Stress påverkar också tarmens mikrobiom.
Tarmens mikrobiom påverkar vår hälsa. Därför är det viktigt att ta hand om tarmen.
Med tarmmikrober avses de bakterier som lever i tarmen. De flesta tarmbakterier lever i tjocktarmen, men även i tunntarmen finns mikrober. Mikrobernas aktivitet ökar ju längre ner i tunntarmen maten förflyttar sig.
Mikrober lever i människans kropp, till exempel i tarmen, munnen och på huden. I tarmen lever flera hundra om inte över tusen olika bakteriearter. Alla dessa är inte kända, än mindre deras effekter på vår hälsa.
I tjocktarmen finns det upp till 1,5 kilogram mikrobiom. Det lönar sig att ta hand om alla dessa kompisar. Tarmens mikrobiom kan påverkas av livsstil och kost.
Tarmmikrober utsöndrar och producerar otaliga kopplingar som påverkar människans immunförsvar och kroppens funktion. Kopplingarna påverkar hormoner, neurotransmittorer och inflammatoriska faktorer.
Tarmmikrober påverkar också direkt tarmväggens genomsläpplighet. Bakterierna påverkar nedbrytningen och upptaget av näringsämnen samt producerar vitaminer.
En del av tarmmikroberna bor på slemhinnans yta och en del i tarmens innehåll.
Tarmens balans är ofta störd på grund av antibiotikakurer.
Tarmmikroberna har många uppgifter i kroppen. De påverkar både humöret och det fysiska tillståndet. Bakterierna deltar i nedbrytningen av kolhydrater i tarmen och bidrar till upptaget av vissa vitaminer.
De goda mikroberna skyddar också mot patogener, det vill säga sjukdomsframkallande mikroorganismer.
Tarmbakteriers uppgifter:
Mikroberna i tunntarmen producerar humörpåverkande kopplingar som serotonin och dopamin. Tarmbakterier producerar förstadier till serotonin som påverkar humöret.
Serotonin påverkar till exempel humör, sexuella funktioner, minnets funktion, vakenhet samt reglering av aggression. En minskad nivå av serotonin är en av grundorsakerna till depression. Största delen av serotonin produceras i tarmen.
Dopamin är en neurotransmittor i centrala nervsystemet som orsakar känslor av välbehag, har en uppiggande effekt och deltar i regleringen av känslor. Dopamin förbättrar också inlärningen. En del av dopaminet kommer från tarmen.
Människans mikrobioms mångfald börjar redan under graviditeten, men särskilt under förlossningen. Mikrobiotan utvecklas särskilt under de första åren, och även under hela livet.
Tidigare har man betonat nyföddas mikrobioms uppkomst under förlossningen, men enligt nuvarande kunskap finns moderns bakterier redan i moderkakan, fostervattnet och navelsträngen. Bakteriers gener som hittats i moderkakan och fostret kan vara härstammande från moderns bakterieflora, utan att det nödvändigtvis sker någon bakterietillväxt där.
Faktorer som påverkar bakteriestammarna inkluderar bland annat:
Varje person utvecklar en unik mikrobiota under barndomen.
Utvecklingen till en vuxenlik mikrobiota tar två till tre år. Under denna tid diversifieras mikrobiotan, tills den slutligen innehåller mest firmikuter, bakteroider, aktinobakterier, proteobakterier och verrucomikrober.”
En tredjedel av bakteriestammen erhålls från amning. Amning minskar till exempel risken för luftvägsinfektioner, öroninflammationer och diabetes hos barn, och ammade barn blir sällan överviktiga.
Mikrobiotan förändras dock också under livet till exempel på grund av kost, livsstil och miljöfaktorer.
Hälsosamma bakterier gillar fiberrik mat, såsom grönsaker och till exempel fullkorn.
Finskar får i genomsnitt för lite fiber i sin kost. Detta gäller både kvinnor och män.
Tillräckligt fiberintag kan bli ett problem till exempel på en lågkolhydrat-, ketogen– eller glutenfri kost.
Fiber kan generellt sägas vara av två typer: olöslig och löslig fiber, men i verkligheten är indelningen inte så strikt.
Tillräckligt fiberintag påverkar hälsan på ett omfattande sätt; fiber har också en effekt på till exempel risken för kärlsjukdomar, övervikt och diabetes typ 2.
Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Vid celiaki tål inte tunntarmen gluten som finns i spannmålsprodukter som vete, råg och korn. Behandlingen för celiaki är en strikt glutenfri kost.
Crohns sjukdom är en långvarig inflammatorisk tarmsjukdom. Sjukdomen kan förekomma var som helst längs matsmältningskanalen. Crohns sjukdom behandlas inom specialistvården.
En obalans i tarmfloran, eller dysbios, har kopplats till en rad olika sjukdomar som allergier, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes.
Artikel uppdaterad:
16 april 2025