Astma är en kronisk lungsjukdom som orsakar inflammation och sammandragning i luftvägarna, vilket leder till andningssvårigheter, hosta och pipande andning.
Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Finland och uppstår på grund av inflammation i luftvägarnas slemhinnor. Personer med astma är känsliga för olika utlösande faktorer, såsom damm, mögel, pollen, tobaksrök eller djurpäls. De flesta har milda astmasymtom, som ofta kan kontrolleras väl med behandling. Sjukdomen kan orsaka anfall där luftvägarna snabbt dras ihop och blir irriterade. Med effektiv medicinsk behandling kan personer med astma leva ett relativt normalt liv.
Cirka 10–14 % av befolkningen har astma, och symtom kan förekomma hos ännu fler. Cirka 7–10 % av befolkningen använder astmamediciner.
Det finns olika former av astma beroende på vad som orsakar inflammationen. Allergisk astma är vanligt hos barn, medan icke-allergisk astma är lika vanlig som allergisk astma i vuxen ålder. Sjukdomen kan börja i vilken ålder som helst.
Typiska symtom på astma inkluderar hosta, slemproduktion, andnöd, trötthet, en tryckande känsla i bröstet och väsande andning. Symtomen kan variera under dagen, och många astmatiker upplever särskilt symtom på natten eller tidigt på morgonen.
I början kan symtomen vara periodiska, med långa symtomfria perioder däremellan. För allergiska personer kan olika allergener, såsom pollen, djurpäls och andra luftföroreningar, orsaka astmasymtom. Även ansträngning och kall luft kan utlösa astmasymtom. En stor orsak till förvärring av astmasymtom är dock luftvägsinfektioner.
Astma diagnostiseras baserat på symtom och olika tester. Lungfunktionen testas genom blåstest, både på laboratorium och hemma. Vid PEF-övervakning mäter man lungfunktionen hemma under två veckor med en mätare som registrerar utandningsflödet. Blåsningarna sker morgon och kväll samt vid symtom, både före och efter astmamedicin för att jämföra värdena. I spirometri testas lungornas benägenhet att dra ihop sig i ett laboratorium, ofta med hjälp av mediciner som öppnar luftvägarna. Vid behov kan även ett ansträngningstest genomföras, exempelvis på en motionscykel.
Behandlingen av astma syftar till att uppnå symtomfrihet och normal lungfunktion. Dessutom är målet att förhindra försämringar av astman. Grundbehandlingen innefattar antiinflammatoriska läkemedel, oftast i form av inhalerbara glukokortikoider, ibland kallade kortison. Vid tillfälliga symtom kan luftrörsvidgande läkemedel användas, men om astman är välkontrollerad behövs dessa sällan. Utöver läkemedel rekommenderas regelbunden motion, viktkontroll och rökstopp. Motion hjälper till att behålla lungfunktionen, och övervikt kan göra astman svårare att kontrollera. Rökning försämrar astmasymtom och minskar effekten av astmamediciner.
Även om astma inte helt kan förebyggas finns det metoder som kan minska risken för att den bryter ut eller förhindra förvärring av symtom.
Det rekommenderas att undvika faktorer som utlöser astmasymtom. Dessa inkluderar till exempel allergener, damm, djurskäll, luftföroreningar och tobaksrök. Regelbunden motion hjälper till att upprätthålla lungfunktionen och stärka andningsmusklerna. Det hjälper till att hålla astman i god kontroll.
Amning kan erbjuda skydd mot utvecklingen av astma hos barn. Amning har visat sig utveckla barnets immunitet och hjälper därmed till att utveckla friska lungor.
Astma är en kronisk sjukdom som inte helt kan botas. Symtomen kan dock effektivt kontrolleras med lämplig behandling.
Astma från barndomen kan läka ut, men då är benägenheten att drabbas igen högre jämfört med personer som inte tidigare har haft astma. Senast i puberteten är cirka hälften av de som hade astma i barndomen symtomfria.
Astmasymtom kan minska eller öka under graviditeten, men astma är inte ett hinder för graviditet. Det är också viktigt att astman är väl kontrollerad under denna tid. Astmamediciner kan användas under graviditeten. Diskutera din astmabehandling under graviditeten med din läkare. Astma som inte är väl kontrollerad kan öka risken för till exempel för tidig födsel eller att fostret är för litet.
Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
Eosinofiler är viktiga vita blodkroppar – nästan alla delar av kroppen använder dem på något sätt.
Det är bra att utreda orsaken bakom ständig frusenhet; symtomet kan också indikera en sjukdom. En ordentlig undersökning är viktig. Frusenhet kan ha en tydlig orsak, såsom störningar i sköldkörtelns funktion eller järnbrist. Frusenhet kan också vara relaterad till ätstörningar.
Irritabel tarm, även känd som Irritable Bowel Syndrome (IBS), kallades tidigare för irriterad tjocktarm.
Artikel uppdaterad:
21 februari 2025