Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Fiber och prebiotika – får du tillräckligt med kostfiber?
Fibrer är viktiga oabsorberbara kolhydrater för hälsan. Hur kan jag då säkerställa tillräckligt fiberintag och förebygga sjukdomar?
Kostfiber
- Med kostfiber avses de kolhydrater som inte bryts ner och absorberas i våra tarmar.
- Fiber erhålls endast från växtriket.
- Fibrer delas grovt sett in i lösliga och olösliga fibrer.
- Ett rikligt fiberintag (minst 25 g per dag) är fördelaktigt för hälsan. Generellt sett får vi i oss för lite fibrer
Vad är fiber (kostfiber)?
Fiber är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Mat rik på fiber har många hälsofördelar. Vikten av fiber betonas med rätta idag. Fibrer är också särskilt viktiga för tarmhälsan.
Kostfiber avser en grupp näringsämnen som varierar i form, men den gemensamma nämnaren är att de inte bryts ner och absorberas i våra tarmar.
Till exempel innehåller skalen på spannmål och grönsaker vattenolöslig cellulosa, som består av långa fiberstrukturer. En del av fibern är vattenlöslig, vilket bildar ett gel eller en gelé (till exempel växtgummi och pektiner).
Var får man fiber ifrån?
Fiber erhålls endast från växtriket. Bara salladsblad räcker inte; det är bra att inkludera fiber från rotfrukter, bär, spannmålsprodukter och grönsaker på tallriken. Även andra växtbaserade produkter som svampar och baljväxter är källor till fiber.
Fiberrika livsmedel (prebiotiska livsmedel)
Exempel på fiberrika livsmedel inkluderar:
- Grönsaker, rotfrukter, grönsaker
- Frukt
- Bär
- Kronärtskocka
- Bönor
- Linser
- Baljväxter
- Ärtor
- Kikärtor
- Quinoa
- Sparris
- Lökar
- Äpple
- Päron
- Avokado
- Fikon
- Plommon
- Torkad frukt
- Nötter
- Frön (som linfrön och chiafrön)
- Mandlar
- Majs
- Fullkornsprodukter som havre, råg, gröt, kli, müsli, mörkt ris osv.
Tillagning av mat påverkar inte fiberinnehållet.
Fiber kan generellt sägas vara av två typer: olöslig och löslig, men i verkligheten är indelningen inte så grov. Alla grönsaker innehåller båda typerna av fibrer, men i olika proportioner.
Olöslig fiber
Olösliga fibrer inkluderar bland annat hemicellulosa, cellulosa och lignin. Olöslig fiber finns till exempel i vete, korn, råg och linfrön. Dessa fibrer hjälper särskilt tarmfunktionen och förebygger förstoppning.
Löslig fiber
Lösliga fibrer bildar ett gel. Ett välkänt exempel är betaglukan, som finns i rikliga mängder i havre. Andra exempel på lösliga fibrer inkluderar inulin, fruktooligosackarider (FOS), galaktooligosackarider (GOS) och pektin.
Löslig fiber finns till exempel i lök, kronärtskocka, vitlök, purjolök, sparris, cikoriarot, vete, havre (betaglukan), bönor, linser, råg och linfrön.
Fiberintagsrekommendationer (referensvärden)
Rekommendationen för fiberintag är 25–35 g/dag.
Barns fiberintag
Barns fiberintag kan ökas från lekåldern så att det vid puberteten motsvarar vuxnas rekommenderade intag.
För lågt fiberintag
För lågt fiberintag är vanligt i västerländska dieter. Detta är dock alltid individuellt och är beroende av personens kost. Fiberintaget kan ökas genom att lägga till fler växtbaserade produkter på tallriken och vid behov använda ett fiberkomplement som psyllium.
Fiberintaget kan vara lågt på grund av:
- Lågkolhydratdiet
- Ketogen diet
- Glutenfri diet
För högt fiberintag (för mycket fiber)
Vanligtvis får man inte i sig för mycket fiber, snarare tvärtom. Det är dock möjligt att konsumera för mycket fiber, särskilt om man har börjat använda ett fibertillskott. Med fibertillskott är det viktigt att komma ihåg att dricka mycket vätska.
Fiberns betydelse för hälsan
Tillräckligt fiberintag påverkar hälsan på ett omfattande sätt. Fiber har även en effekt på risken för att insjukna i och behandlingen av kärlsjukdomar, övervikt och typ 2-diabetes.
En fiberrik kost har många hälsofördelar:
- En fiberrik kost förebygger många livsstilssjukdomar.
- Viktkontroll och viktminskning underlättas.
- Dagligt energiintag hålls bättre under kontroll med en fiberrik kost.
- En fiberrik kost hjälper till att balansera blodsockret och hantera diabetes.
- Fiber är också fördelaktigt för kärlsjukdomar. Det hjälper till att sänka högt kolesterol och skyddar hjärtat.
- Fiberrik mat förebygger förstoppning och hjälper tarmen att fungera väl. Särskilt olöslig fiber främjar magfunktionen eftersom den ökar avföringsmassan.
- Fiberrik mat mättar och ger en känsla av mättnad efter måltiden.
- Kostfiber kan också ha cancerförebyggande egenskaper.
Idag är det känt att många vanliga sjukdomar i västvärlden, såsom kranskärlssjukdom, diabetes, kolondivertikulos och gallsten, är kopplade till lågt fiberintag.
Hälsofördelarna med en kost rik på grönsaker begränsas inte bara till fiber. Fiberrik mat innehåller också en stor mängd skyddsnäringsämnen: vitaminer, mineraler och antioxidanter.
För hälsans skull är det bäst att få i sig olika typer av fibrer så mångsidigt som möjligt.
Fiber och kolesterol
Fiberrik mat är till hjälp vid behandling av högt kolesterol. Löslig fiber minskar blodets kolesterolnivåer. Löslig fiber binder kolesterol från maten och de gallssyror som kroppen producerar, vilka behövs för att bilda kolesterol i tunntarmen. När kolesterol är bundet till fiber transporteras det ut ur kroppen med avföringen.
Fibrer och vikthantering
Fiberrik mat hjälper också till med vikthantering. Fiberrik mat innehåller vanligtvis en lämplig mängd energi och hjälper till att hålla blodsockernivåerna stabila. Fiberrik mat ger också en känsla av mättnad efter måltiden och håller hungern borta effektivt.
I samband med vikthantering rekommenderas ofta att man istället för en lågkolhydratdiet bör fokusera på kvaliteten på kolhydraterna. Byt ut sockerrika kolhydrater mot fiberrika grönsaker och fullkorn. På så sätt ökar du också mängden fiber i kosten.
Hur ökar jag mängden fiber?
Du kan öka mängden fiber genom att äta mer av alla växtbaserade produkter som rotfrukter, bönor och linser samt fullkorn. Du kan också använda ett fiberpreparat som passar dig.
Var får man fiber ifrån om man inte äter bröd?
Även om spannmålsprodukter, särskilt rågbröd, är en betydande källa till fiber för finländare, passar de inte alla. Bröd är inte den enda källan till fiber, även om fullkorn ofta betonas när man pratar om fiber. De innehåller mest fiber.
Genom att bygga en kost baserad på grönsaker är det möjligt att få tillräckligt med fiber även utan att äta bröd. Lägg till en mångfald av växtbaserade produkter vid varje måltid. Andra bra källor till fiber inkluderar till exempel sparris, kronärtskocka, frukt, bär, kli, psyllium, bönor, linser och ärtor.
Ofta behövs dock ett fibertillskott för att enkelt uppnå den dagliga fiberkvoten. Prova till exempel linfrösrot eller psyllium.
Fibertillskott och fiberpreparat
Det finns flera olika typer av fiberpreparat. Att börja använda ett fibertillskott kan också hjälpa magen att fungera bättre. Det är normalt att gå på toaletten för större behov mer än en gång om dagen. Samma sak kan observeras när man lägger till mycket växtbaserad mat i kosten.
Det är också möjligt att konsumera för mycket fiber, men ofta beror symtom och obehag i tarmen på att inte tillräckligt med vätska har intagits tillsammans med fibrerna. När du använder ett fibertillskott bör du dricka mycket vätska och gärna blötlägga fiberpreparatet i vätska i förväg.
Det är också bra att lära sig att undersöka andelen kostfiber i livsmedel genom att läsa produktinformationen på förpackningarna.
Fibertillskott kan till exempel läggas till i gröt. Prova olika typer av kli, psyllium och frön. Börja använda fibertillskottet i små mängder och öka användningen gradvis. Börja till exempel med en tesked och öka till ett par teskedar om dagen. Målet för att öka fiberintaget kan vara i storleksordningen 10 gram.
Fiber och IBS (irritabel tarm syndrom)
Vid val av fiberpreparat bör man också ta hänsyn till andra tarmsjukdomar som IBS (alla preparat passar inte alla!). Till exempel passar inte vanligtvis vetekli för behandling av IBS-symtom, eftersom vete i sig innehåller FODMAP-kolhydrater och detta kan faktiskt öka symtomen. För behandling av irritabel tarm syndrom kan man prova psyllium. Undvik produkter som ökar dina symtom.
Tarmbakterier använder prebiotika som sin föda
Fiber är viktigt för tarmens välbefinnande och en mångsidig tarmflora påverkar nedbrytningen av fibrer. Hälsosamma bakterier gillar fiberrik mat, såsom grönsaker och fullkorn.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
Alkohol påverkar hälsan på många sätt
Alkohol har en förlamande effekt på centrala nervsystemet under berusning och kan efter långvarig användning försämra minnet och äventyra hälsan.
Diarré, eller lös mage, kan förklaras av många olika orsaker
Diarré kan till exempel orsakas av laktosintolerans, spannmål eller gluten, celiaki, irritabel tarm, stress eller överdriven magnesiumanvändning.
Insulinresistens
Insulinresistens är en metabolisk störning som är starkt förknippad med fetma, typ 2-diabetes, hypertoni och hjärt- och kärlsjukdomar.
Kolesterol handlar om dina blodkärls hälsa
Kolesterolvärdet anger den totala mängden kolesterol i kroppen. Kolesterolet utför viktiga funktioner i kroppen men ett för högt värde kan innebära en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Svullen mage kan orsakas av kost
Svullen mage orsakas oftast inte av en sjukdom, utan situationen kan åtgärdas med
kostförändringar. Vad orsakar uppblåsthet och svullnad i buken? Vilka livsmedel bör man
undvika eller gynna? Kan svullnaden bero på en sjukdom?
Trötthet och utmattning – symtom, orsaker, behandling och undersökningar
Alla är trötta ibland. Vårt tillstånd av vakenhet förblir inte detsamma kontinuerligt. Konstant trötthet dagtid och nattsömn som inte hjälper är inte normalt och kräver klargörande av orsaken till tröttheten. Tröttheten påverkas av både fysiska och psykiska belastningsfaktorer.
Artikel uppdaterad:
26 juli 2024