Alkohol har en förlamande effekt på centrala nervsystemet under berusning och kan efter långvarig användning försämra minnet och äventyra hälsan.
Alkohol är ett lagligt berusningsmedel i Finland. Alkohol finns till exempel i cider, vin och öl. När vi menar detta berusningsmedel som konsumeras genom att dricka, talar vi vanligtvis om etanol, det vill säga etylalkohol, som skapas som ett resultat av en jäsningsprocess. Förutom etylalkohol finns det andra alkoholer, såsom sockeralkoholer.
Alkohol påverkar främst genom att förlama det centrala nervsystemet. Den påverkar funktionen hos GABA- och glutamat-neurotransmittorer i hjärnan. Den påverkar också nervsystemets övergripande funktion.
Alkoholberusning manifesterar sig som en förändring i humöret och en minskning av hämningar. Att dricka mycket alkohol kan leda till sluddrigt tal och, vid mycket höga doser, till och med medvetslöshet, ”slocknande”.
Hos vissa människor leder alkohol till ökad aggression och oförutsägbarhet. Konstant stor alkoholkonsumtion kan resultera i karaktärsförändringar, förlust av omdöme och andra problem. Detta gäller dock främst riskbruk av alkohol.
Överdriven alkoholkonsumtion kan förändra funktionen av matsmältningsenzymer som produceras av bukspottkörteln. Detta kan leda till pankreatit på lång sikt.
Konstant överanvändning kan orsaka symtom som till exempel irritabel tarm. Dessutom påverkar alkohol absorptionen av de flesta vitaminer.
Levern är det organ som avlägsnar skadliga ämnen från kroppen. Dess uppgifter inkluderar också förbränning av alkohol. Långvarig alkoholkonsumtion stör förbränningsprocessen. Detta ökar risken för leversjukdomar och inflammationer samt fettlever.
En lever som är ärrad av alkohol kallas cirrotisk lever. När levern är ärrad kan den inte effektivt avlägsna giftiga ämnen från kroppen. Levercirros kan också orsakas av övervikt, vilket i sin tur kan orsakas av överdriven alkoholkonsumtion.
Bukspottkörteln producerar insulin för kroppen. Insulin hjälper till att hålla glukosen, eller blodsockret, normalt.
Om alkohol stör de normala funktionerna i bukspottkörteln och levern kan blodsockret lätt bli för lågt. Detta kan leda till hypoglykemi.
Alkohol kan också förhindra bukspottkörteln från att producera insulin, vilket leder till högt blodsocker som förknippas med diabetes, hyperglykemi.
För lågt eller högt blodsocker orsakar många symtom. Personer med diabetes och lågt blodsocker bör undvika att dricka stora mängder alkohol.
Till riskfaktorerna för tyst inflammation i kroppen hör rökning, brist på motion, stress, överdriven alkoholkonsumtion, sittande för länge under dagen, näringsfattig kost, för lite sömn och dålig sömnkvalitet, åldrande, övervikt och midjefett.
Tyst inflammation kan effektivt påverkas av livsstilsförändringar, som att minska eller sluta alkoholanvändningen helt och hållet.
Alkohol förlamar centrala nervsystemet. Sluddret som följer av att man dricker för mycket är en bra indikation på detta.
Alkohol minskar kommunikationen mellan hjärnan och kroppen. Detta orsakar problem med koordinationsförmågan. Balansen kan försämras. Därför är körning under påverkan av alkohol förbjuden.
Eftersom alkohol skadar centrala nervsystemet resulterar överdrivet drickande i en känsla av domning och stickningar i händer och fötter.
Alkohol gör det också svårt att skapa långtidsminnen. Det blir svårt att tänka klart och fatta rationella beslut. Med tiden kan de områden i hjärnan som är ansvariga för känsloliv och kontroll också skadas.
Kronisk och tung alkoholkonsumtion kan leda till Wernicke-Korsakoffs syndrom, vilket påverkar minnet. En brist på tiamin, eller vitamin B1, bidrar till utvecklingen av syndromet, men å andra sidan kan det också behandlas med tiamin.
De som konsumerar mycket alkohol måste vara uppmärksamma inte bara på tiamin, utan också på intaget av vitaminerna B12 och B6, eftersom alkohol kan påverka deras absorption.
Alkohol sänker humöret. Den kan minska serotoninnivåerna i hjärnan. Serotonin är en signalsubstans vars koncentration antas vara förknippad med humör och depression. Naturligtvis studeras depression från andra perspektiv än bara serotonin, och dess utveckling påverkas inte bara av serotonin utan också av andra faktorer.
Den kemiska effekten av alkohol, särskilt efter ett tillstånd av berusning, kommer sannolikt att sänka humöret. Detta leder på lång sikt till utveckling av depression och, vid kortvarig användning, till sämre humör dagen efter att man har druckit.
Den negativa verkan på humöret beror inte bara på den kemiska effekten av alkohol, utan också på att alkoholen starkt påverkar sömnen och initiativförmågan. Under berusning kan man också göra saker som man senare ångrar, vilket sedan sänker humöret.
Vissa människor som konsumerar mycket alkohol blir alkoholberoende. Beroendet kan vara psykiskt, fysiskt eller socialt.
Abstinenssymtomen är en indikation på alkoholberoende. Baksmällans symtom är också abstinenssymtom, men missbrukare har svårare abstinenssymtom. Ju allvarligare abstinenssymtomen är, desto mer sannolikt är det att medicinsk hjälp behövs för att få drickandet att sluta.
Abstinenssymtomen för alkohol inkluderar:
Alkohol påverkar hjärtat och lungorna. Personer som dricker mycket har en högre risk för hjärtsjukdom än personer som inte dricker. Risken är större för kvinnor än för män.
Alkohol kan till exempel orsaka:
Även om alkohol tar bort hämningar, försämras den sexuella hälsan. Män som dricker mycket upplever erektionsproblem. Alkohol komplicerar också bildandet av könshormoner och sänker libido.
Kvinnor som dricker mycket kan sluta menstruera. Risken för infertilitet är större för kvinnor än för män. Även måttlig alkoholkonsumtion under graviditeten rekommenderas inte, eftersom alkohol kan orsaka för tidig förlossning eller missfall, liksom många fosterproblem.
Om modern dricker alkohol under graviditeten kan det ofödda barnet utveckla FASD (fetal alcohol syndrome disorder). Tillståndet gör att barnet får inlärningssvårigheter, långvariga hälsoproblem, känslomässiga problem och fysiska avvikelser.
Långvarig alkoholkonsumtion försvagar benen.
Alkohol ökar sannolikheten för benfrakturer och saktar ner benläkningen. I musklerna framstår det som muskelsvaghet och kramper.
Alkoholens inverkan på motståndskraften
Tungt drickande sänker immuniteten. Kroppen kan då inte effektivt bekämpa infektioner och virus. Dessutom ökar alkohol risken för flera typer av cancer.
Alkohol innehåller rikligt med kalorier. Sockerdrycker har flest kalorier, men alkohol i sig är också näringsfattig och tät i kalorier.
Tung alkoholkonsumtion kan leda till övervikt. I sådana fall kan annat ätande vara i ordning, men alkoholen ger för många kalorier. Därför kan det enda sättet att gå ner i vikt vara att sluta dricka.
Å andra sidan kan alkoholkonsumtion, särskilt hos missbrukare, leda till undervikt och undernäring om normal kost inte uppmärksammas vid sidan om drickandet.
Alkohol stör sömnen, och stor konsumtion kan leda till sömnlöshet. Efter en våt kväll kan man känna som om inte har sovit alls, även om man har sovit tillräckligt många timmar.
Även om en liten mängd alkohol på kvällen kan förbättra sömnen hos vissa människor, upphävs denna effekt eftersom man kan vakna på natten. Även om man sover ända till morgonen, försämrar även en liten mängd alkohol sömnkvaliteten och minskar djupsömnen.
Måttlig alkoholkonsumtion är användning där sannolikheten för olika skador är låg. Personen måste alltså hålla sig inom gränserna för användning som sannolikt inte kommer att skada hens hälsa.
Riskgränserna bestäms av genomsnittet, det vill säga de gäller för en medelstor, frisk vuxen person. Det finns ingen säker riskgräns för minderårigas alkoholanvändning, eftersom alkohol allvarligt försämrar utvecklingen av kognitiva och fysiska egenskaper i växande ålder.
Riskgränserna för en liten, äldre person med hälsoproblem är betydligt lägre.
I Finland är de högsta riskgränserna för alkoholkonsumtion för en i grunden frisk och medelstor person följande:
| Per dygn | Per vecka | |
| Män | 3 standardglas | 23-24 standardglas |
| Kvinnor | 2 standardglas | 12-16 standardglas |
Dessa gränser gäller den högsta risknivån, vilket innebär att det inte är frågan om en mängd som man säkert kan dricka. Gränserna för låg risk, dvs. måttlig alkoholkonsumtion, är betydligt lägre.
Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
Hälsökontroll för vegetarianer är en omfattande hälsokontroll för dig som vill ha en grundlig koll på de viktigaste områdena som påverkar din hälsa. Innehåller till exempel vitamin B12, folat, vitamin D och ferritin.
Alla är trötta ibland. Vårt tillstånd av vakenhet förblir inte detsamma kontinuerligt. Konstant trötthet dagtid och nattsömn som inte hjälper är inte normalt och kräver klargörande av orsaken till tröttheten. Tröttheten påverkas av både fysiska och psykiska belastningsfaktorer.
Vitamin B12 eller kobalamin som det också kallas behövs för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar som ger kroppen syre och är också nödvändigt för det centrala nervsystemets funktion. Vitamin B12 är med andra ord helt nödvändigt för ett hälsosamt liv.
Testosteron är det viktigaste könshormonet hos män och mängden testosteron har en avgörande effekt på ens hälsa och välbefinnande.
Stress blir hälsofarlig om den stressiga livssituationen är långvarig, det vill säga blir kronisk.
Många leversjukdomar kan med tiden leda till levercirros. Levercirros innebär ärrbildning i levern, det vill säga omvandling av levervävnad till bindväv.
Artikel uppdaterad:
6 maj 2024