Njurarna har flera livsviktiga funktioner i kroppen. Vid njursvikt kan njurarna inte längre filtrera blodets slaggprodukter ordentligt, och då avlägsnas inte tillräckligt med vätska från kroppen.
Njurarna har flera livsviktiga funktioner i kroppen. Deras huvuduppgift är att ta hand om avlägsnandet av slaggprodukter och se till att ämnen som är viktiga för kroppen inte kommer ut ur kroppen med urinen. Vid njurinsufficiens störs dessa funktioner, vilket kan orsaka olika symtom.
Människan har två njurar, som finns på båda sidor av ryggraden och skyddas av de nedre revbenen. Njurarna är bönformade och väger totalt ca 300 gram. Deras struktur kan delas in i skal- och kärnlagret samt njurbäckenet. Genom urinledaren som börjar i njurbäckenet passerar urinen från njurarna till urinblåsan, där urinen som filtrerats av njurarna lagras innan den utsöndras. Cirka 180 liter primärurin bildas per dag, varav 99% återförs till blodomloppet, och 1–2 liter slutlig urin bildas per dag.
Vid njursvikt kan njurarna inte längre filtrera blodets slaggprodukter ordentligt, och då avlägsnas inte tillräckligt med vätska från kroppen. Njurinsufficiens kan ofta vara symtomfri eller lindrigt symtomatisk, och den framskrider oftast väldigt individuellt. Det är dock viktigt att identifiera och behandla njurinsufficiens i tid för att bromsa utvecklingen av insufficiensen.
Njurinsufficiens kan uppträda plötsligt eller utvecklas stegvis. Akut njurinsufficiens uppstår till exempel på grund av svår inflammation, intaget gift eller vätskeförlust. Njurinsufficiens som utvecklas stegvis, det vill säga kronisk njurinsufficiens, orsakas ofta av en primär njursjukdom eller en långvarig sjukdom som diabetes eller hypertoni. Kronisk njurinsufficiens är vanligare än akut njurinsufficiens. Kronisk njurinsufficiens är ofta svår att bota, även om dess utveckling kan saktas ner med rätt behandling.
Lindrig njurinsufficiens kan ofta vara symtomfri eller milt symtomatisk. Ofta uppträder de första symtomen först när njurfunktionen är avsevärt nedsatt, ned till och med till tio procent av det normala. När insufficiensen är avancerad är de vanligaste symtomen trötthet, nedsatt prestationsförmåga, sendrag, rastlösa ben och svullnad. Senare symtom på insufficiens inkluderar klåda i huden, aptitlöshet, illamående och viktminskning.
Om njurinsufficiensen fortskrider kan den också orsaka andra symtom som hypertoni, anemi, huvudvärk, känselrubbningar, benägenhet för blåmärken, sömnlöshet, humörsvängningar, sexuell ovilja, impotens och menstruationscykelstörningar.
Inget enskilt symtom indikerar dock direkt att det är frågan om njurinsufficiens.
Njurfunktionen kan undersökas och följas upp med blod- och urinprov. Urinprovet är en grundläggande undersökning som enkelt kan berätta hur väl njurarna fungerar. Vid många njursjukdomar detekteras i urinprovet röda blodkroppar och protein som normalt inte finns i urinen.
Njurarnas rengöringsfunktion kan däremot bestämmas med hjälp av ett blodprov. Nivån av kreatinin i blodet mäts, och på grundval av det kan eGFR-värdet bestämmas. Det bedömer njurarnas filtreringshastighet. När eGFR är under 60 ml/min talar vi om njurinsufficiens.
Blodprovet analyserar också metabolismen av kalcium och fosfor, samt koncentrationen av bisköldkörtelhormon. Blodets kaliumnivåer kan också stiga vid svår njurinsufficiens.
De viktigaste målen vid behandling av patienter med njurinsufficiens är att bromsa utvecklingen av sjukdomen, korrigera metabola störningar och behandla eventuella symtom. Sjukdomens utveckling kan bromsas genom att behandla det höga blodtrycket med blodtrycksmedicin, förhindra utvecklingen av ateroskleros genom att uppfölja kolesterolnivåerna och begränsa mängden protein, fosfat och salt i kosten. Proteinbegränsningar har dock visat sig ha endast begränsad nytta för att bromsa utvecklingen av insufficiensen.
Metabola störningar på grund av insufficiens uppföljs genom laboratorietester för att bestämma kroppens vätske- och saltbalans. Metabola störningar behandlas med kostförändringar samt kalcium- och D-vitamintillskott. Järnintaget bör också tas om hand, eftersom njurinsufficiens ofta åtföljs av anemi. I vissa fall är det nödvändigt att använda intravenöst järn.
Vid svår njurinsufficiens påbörjas dialysbehandlingar så tidigt som möjligt så att symtomen inte hinner utvecklas radikalt. Njurtransplantation är också en behandling vid terminal insufficiens.
Korrekt kost är en viktig del för att bromsa utvecklingen av njurinsufficiens. Kost är något mycket individuellt och kan ändras allteftersom insufficiensen fortskrider. Personer med insufficiens bör vara särskilt uppmärksamma på användningen av salt och intaget av fosfor i sin kost. En låg salthalt i kosten spelar en nyckelroll i alla skeden av insufficiens, och högst 5 gram salt bör konsumeras per dag. Fosfor erhålls från kosten av mjölkprodukter, fullkorn och köttprodukter. Särskilt med tanke på insufficiens skulle det vara tillrådligt att undvika tillsatt fosfor, som används i många industriella livsmedel, såsom bearbetat kött.
Anemi (renal anemi) kan utvecklas som ett resultat av njurinsufficiens. Detta beror på att njurarnas förmåga att producera hormonet erytropoietin minskar, och då minskar också bildningen av röda blodkroppar. Eftersom livsmedel som också innehåller mycket järn måste begränsas på grund av fosforn, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt intaget av järn. Renal anemi kräver ofta behandling med syntetiskt erytropoietin.
Puhti laboratoriepaket är ett grundläggande laboratoriepaket för dig som vill ha koll på de viktigaste områdena som påverkar ditt allmänna hälsotillstånd. Laboratoriepaketet innehåller värden för blodstatus, ferritin, hjärta samt lever-, njur- och sköldkörtelfunktion.
Puhti laboratoriepaket Plus (Kvinna) är en extra omfattande laboratoriepaket för dig som vill ha en ännu djupare insikt i hur din kropp mår och större möjligheter att göra bättre val för att förbättra din hälsa. Inkluderar bland annat blodstatus, kolesterol, blodsocker, vitamin D och B12, ferritin och natrium.
Puhti laboratoriepaket Plus (Man) är en omfattande laboratoriepaket för dig som vill veta mer om din kropps välmående. Du får svar på bland annat kolesterol, långtidssocker, testosteron, ferritin och viktiga vitaminer.
Kreatinin är ett protein som undersöks för att bedöma njurfunktion, alltså hur effektivt dina njurar kan rena ditt blod från restprodukter och skadliga ämnen.
Den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) beskriver njurfunktionen.
Fosfat är den näst vanligaste mineralen i kroppen och är livsviktigt för människor. Fosfat behövs för reglering av cellfunktion, aktivering av enzymer och som byggmaterial för DNA. Det är också nödvändigt för bildandet av ben och tänder.
Urea är en restprodukt som bildas när kroppen bryter ner aminosyror och proteiner från mat vi har fått i oss,
Artikel uppdaterad:
6 maj 2024